Plast i haven är ett av vår tids största miljöproblem och det mesta skräpet kommer från land. Det vanligaste skräpet är fimpar. Uppskattningsvis slängs det en miljard fimpar bara i Sverige varje år. Filtret består av en sorts plast som sannolikt aldrig försvinner. Fimparna innehåller dessutom en mängd andra substanser som är giftiga för växter, djur och människor.
Skräpboten infördes 2011 och har gjort det möjligt för polisen att direkt bötlägga den som ertappas med att exempelvis slänga snabbmatsförpackningar, ölburkar, eller engångsgrillar direkt i vår stadsmiljö eller i naturen. Dessvärre har den inte fått något verkligt genomslag. Efter åtta år kan vi konstatera att det hittills bara skrivits ut 1 451 böter i hela landet och antalet har sjunkit över åren.
Under 2018 skrevs endast 89 böter ut, vilket enligt en schablonmässig uträkning ger drygt fyra böter i Kalmar län under förra året. I polisens Region Syd utfärdades totalt elva böter för nedskräpning under detta årets första sex månader. Det säger sig självt att en lag som inte används inte heller får den förebyggande och avskräckande effekt som det var tänkt.
Det är inte polisens fel att boten inte används. För det första är småskräp som exempelvis fimpar och tuggummi undantagna. Det är visserligen förbjudet att skräpa ned med fimpar och tuggummi, men man kan oftast inte bötfällas för det. För det andra handlar det om brist på resurser. Polismyndigheten har själva konstaterat att det kommer att råda stor brist på poliser de närmsta åren, och menar att det därför är viktigt att säkerställa att civila ordningsvakter ”på ett så bra sätt som möjligt kompletterar polisens ordningsupprätthållande och trygghetsskapande arbete.”
Håll Sverige Rent föreslår därför att lagstiftningen kring skräpboten görs om så att den inkluderar även småskräpet, så att exempelvis fimparna inte kommer undan. Vi föreslår också att ordningsvakter får ett förordnande som gör det möjligt för dem att bötfälla för nedskräpning.
Det är bara när skräpboten omfattar allt skräp och verkligen tillämpas som den kommer få effekt. Först då kan vi få stopp på nedskräpningen i Kalmar län.
Fotnot: En längre version av denna debattartikel publicerades i Aftonbladet den 10 juli 2019.