Det nya normala arbetslivet krÀver frivillighet

Sju av tio arbetsplatser planerar att varva kontoret med distansarbete nÀr restriktioner om hemarbete tas bort. Det visar en undersökning bland Unionens arbetsmiljöombud.

Alla har rÀtt till ett bra, tryggt och utvecklande arbetsliv, oavsett om man kan eller vill jobba hemma eller pÄ kontoret efter pandemin, skriver debattörerna.

Alla har rÀtt till ett bra, tryggt och utvecklande arbetsliv, oavsett om man kan eller vill jobba hemma eller pÄ kontoret efter pandemin, skriver debattörerna.

Foto: Isabell Höjman/TT

Debatt2021-08-13 05:12
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Majoriteten av dem som jobbat hemma tycker att det har varit positivt. Man har bland annat upplevt en bĂ€ttre balans mellan arbete och fritid – en viktig frĂ„ga för Unionens medlemmar. Nu vill man tillbaka till arbetsplatsen men fortsĂ€tta jobba hemma pĂ„ deltid. 

Hur arbetslivet efter pandemin ser ut vet vi inte, men vi kan vara sĂ€kra pĂ„ att det nya normala arbetslivet kommer att se annorlunda ut - Ă€ven för dem som mĂ„ste eller vĂ€ljer att jobba pĂ„ kontoret.  Det stĂ€ller krav pĂ„ oss i Unionen, arbetsgivarna och staten att se över regler och avtal för att anpassa dem till nya arbetssĂ€tt. 

Arbetsmiljölagen gÀller bÄde vid arbete pÄ kontor och i hemmet. Det handlar om att se omedelbara arbetsmiljörisker men ocksÄ att förebygga ohÀlsa. PÄ vissa omrÄden, till exempel arbete vid en datorskÀrm, Àr reglerna detaljerade, pÄ andra omrÄden Àr de inte lika tydliga. Men lagen gÀller likvÀl. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska bedrivas pÄ alla arbetsplatser för att identifiera risker, och i det arbetet spelar fackliga förtroendevalda pÄ arbetsplatsen en viktig roll. Det sÀger sig sjÀlvt att ett regelbundet arbete i hemmet stÀller nya krav pÄ chefen nÀr det gÀller hur man gör en riskbedömning, ÄtgÀrdar och följer upp, och hur man regelbundet samverkar med arbetstagarna i arbetsmiljöarbetet.

Det finns de som inte vill jobba hemma, eller som av olika anledningar har svĂ„rt att jobba hemma. Om man Ă€r ny pĂ„ arbetsmarknaden eller pĂ„ arbetsplatsen, eller har en funktionsnedsĂ€ttning, kan rutiner, sammanhang och nĂ€rvaro av chef och kollegor vara mycket viktigt. Eller sĂ„ har man helt enkelt inte möjlighet att arbeta hemma ostört. Hemarbete fĂ„r inte bli en klassfrĂ„ga. Det fĂ„r heller inte bli en jĂ€mstĂ€lldhetsfĂ€lla, dĂ€r hemarbete blir lösningen för att kvinnor som tar huvudansvar för barnen ska fĂ„ livet att gĂ„ ihop. 

Än mer komplexa frĂ„gestĂ€llningar handlar om vilka effekter ett omfattande och varaktigt distansarbete fĂ„r för arbetsplatsen som helhet och för dem som mĂ„ste, eller vĂ€ljer, att jobba pĂ„ kontoret. För en god arbetsmiljö handlar ocksĂ„ om gemenskapen pĂ„ arbetsplatsen. Och hur fĂ„r vi möten att fungera bra dĂ€r hĂ€lften Ă€r med fysiskt och hĂ€lften digitalt? Finns det risk för att de som ofta jobbar hemma halkar efter i karriĂ€ren eftersom man sĂ€llan Ă€r med ”dĂ€r det hĂ€nder”. Hur fĂ„ngar chefen upp stress och psykisk ohĂ€lsa nĂ€r man sĂ€llan ses pĂ„ riktigt? Finns det risk för att företag drar ner pĂ„ kontorsyta och lĂ€mnar anstĂ€llda utan möjlighet att vĂ€lja om de vill jobba pĂ„ distans eller inte? 

Alla har rĂ€tt till ett bra, tryggt och utvecklande arbetsliv, oavsett om man kan eller vill jobba hemma eller pĂ„ kontoret. Det finns inga enkla eller fĂ€rdiga svar pĂ„ detta, men ett par saker vet vi i Unionen: 

✔ Att frivilligheten Ă€r central. Unionen vill inte se en utveckling dĂ€r arbetstagare tvingas till hemarbete för att arbetsgivaren vill det eller för att kontorsytan har krympt till en skolĂ„da.

✔ Att ett ökat hemarbete mĂ„ste leda till ett bĂ€ttre arbetsliv och inte till att mĂ€nniskor stĂ€ngs ute frĂ„n arbetsmarknaden. Riskerna med hemarbete Ă€r ojĂ€mnt fördelade och det finns en risk för att individer kommer i klĂ€m. De som inte har förutsĂ€ttningar, vilja, eller av andra skĂ€l inte mĂ„r bra av hemarbete mĂ„ste kunna lita pĂ„ att det finns en fungerande arbetsplats att komma till.