Eftersatt kvinnosjukvård ger sämre livskvalitet

Bättre hjälp till kvinnor som har klimakteriebesvär och stärkt förlossnings- och eftervård behövs för att komma tillrätta med den ojämställdhet som fortfarande finns i vårt samhälle, menar KD-debattörerna.

Ångest och sömnsvårigheter drabbar förhållandevis många kvinnor under klimakteriet, men bara drygt 6 procent av kvinnorna mellan 45 och 60 år har fått utskrivet medelpotenta hormonläkemedel, för att lindra dessa besvär.

Ångest och sömnsvårigheter drabbar förhållandevis många kvinnor under klimakteriet, men bara drygt 6 procent av kvinnorna mellan 45 och 60 år har fått utskrivet medelpotenta hormonläkemedel, för att lindra dessa besvär.

Foto: Stina Stjernkvist/TT

Debatt2023-03-08 05:14
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

På den internationella kvinnodagen vill Kristdemokraterna och Kristdemokratiska kvinnoförbundet uppmärksamma den ojämställdhet som alltjämt finns i vårt samhälle. För oss kristdemokrater grundar sig jämställdhet mellan kvinnor och män i alla människors lika och okränkbara värde. Jämställdhetsarbetet ska därför ske med respekt för varje individ och familjers rätt till frihet och självständiga val.

Omkring 70 procent av kvinnor i åldern 47-56 år har klimakteriebesvär. Av dessa beräknas en tredjedel drabbas av besvär exempelvis i form av ångest eller sömnsvårigheter. Drygt 6 procent av kvinnorna mellan 45 och 60 år har fått utskrivet medelpotenta hormonläkemedel, för att lindra dessa besvär. Det är stora geografiska och socioekonomiska skillnader gällande antalet vårdbesök och läkemedelsuttag vid klimakteriebesvär. Här behövs mer nationell styrning, studier och riktlinjer. 

Förlossningsvården och eftervården i Sverige måste förbättras. Skillnaderna i vård och vårdresultat skiljer sig åt i olika delar av landet, bland annat i antalet förlossningsskador. Tiden från förlossning till hemgång är på många håll kort, samtidigt som bara ett av tre sjukhus alltid erbjuder en uppföljning efter förlossningen. Bristningar, komplikationer, psykisk ohälsa eller amningsproblem riskerar därmed att inte upptäckas i tid. De stora bristerna i förlossnings- och eftervården är påtagliga ur både patientperspektiv och jämställdhetsperspektiv. 

Vi föreslår därför flera åtgärder för en stärkt förlossnings- och eftervård: kompetenscentrum och nationella mål för förlossnings- och eftervården, ökad bemanning inom förlossnings- och neonatalvården, ett barnmorsketeam genom hela vårdkedjan, hembesök av barnmorska för eftervård. Vi föreslår även bland annat att en ”mamma-rehab-check” införs, att fler barnmorskor ska utbildas och att sjuksköterskor ska kunna vidareutbilda sig till barnmorskor med bibehållen lön.

En eftersatt kvinnosjukvård leder inte bara till höga samhällskostnader utan en betydligt sämre livskvalitet samt ekonomiskt bortfall för dessa kvinnor som inte får adekvat vård. Därför är det glädjande att det nu finns ett nationellt ledarskap, med Kristdemokrater i regeringen, som kan peka ut riktningen framåt: alla kvinnors rätt till en god sjukvård, oavsett var man bor. 

"Förlossningsvården och eftervården i Sverige måste förbättras. Skillnaderna i vård och vårdresultat skiljer sig åt i olika delar av landet, bland annat i antalet förlossningsskador", skriver debattörerna.
"Förlossningsvården och eftervården i Sverige måste förbättras. Skillnaderna i vård och vårdresultat skiljer sig åt i olika delar av landet, bland annat i antalet förlossningsskador", skriver debattörerna.