"Kanske har initiativet i Vimmerby gett några en stärkt insikt om värdet av livskraftig och pålitlig lokal nyhetsjournalistik som ett armeringsjärn för samhällsbyggande och social sammanhållning. Den insikten måste stärkas."
Med personliga webbsidor kan vem som helst bli sin egen redaktör, förmedla information och driva opinion. I den sortens medievärld är en livskraftig, spänstig och pålitlig lokalpress minst lika viktig som för 200 år sedan när lokala tidningar började bli vardagsmat.
Under hösten 2021 visade Stadsmuseet Näktergalen i Vimmerby en utställning om ett mediehistoriskt fenomen. Under rubriken "Sex redaktioner för sjutusen själar" skildrades den ”mediala guldålder” som på sextio- och sjuttiotal präglade tidningsmarknaden i Vimmerby. Då kunde befolkningen i Vimmerby nämligen välja mellan sex (!) dagstidningar med redaktioner i stan. Förutom Vimmerby Tidning flockades också Oskarshamns-Tidningen, Västerviks-Demokraten, Västerviks-Tidningen, Smålands-Tidningen och Östgöta Correspondenten i kampen om läsare och annonsörer i Vimmerby med omnejd. Och Vimmerby blev Sveriges tidningstätaste stad.
• Kamp om läsare och annonsörer i Vimmerby – varför?
Efter en brokig förhistoria blev Wimmerby Tidning, etablerad 1856, en överlevare. Från decennieskiftet 1940 hade den inte längre någon lokal konkurrens. Men andra utgivare intresserade sig snart för Vimmerby som marknad. Vimmerby Tidning var då eftermiddagstidning, medan ett antal utmanare var morgontidningar. Alltså fanns ett fönster för expansion och konkurrens som blommade ut en bit in på sextiotalet.
Den osannolika mediala mångfalden under ”guldåldern” höll i sig några decennier. Men i oktober 1979 övergick också Vimmerby Tidning till morgonutgivning. Att den lokala annonsmarknaden efter hand försvagades generellt gjorde sitt till – den kaka som sex tidningar delat på blev mindre. Marknadsbalansen förändrades och Vimmerby Tidnings konkurrenter tvingades inse att ”först fortfarande var störst”.
• Utställningen
Tack vare Stadsbibliotekets rikhaltiga arkiv och Vimmerby kommuns bildbank kunde utställningen brett beskriva Vimmerbys tidningshistoria hur den påverkat journalistik, nyhetsförmedling i smått och stort och hur produktionstekniken förändrats. Liksom porträttera en imponerande samling skribenter som startat sina karriärer i och kring Vimmerby. Ta bara Astrid Lindgren, volontär på Vimmerby Tidning redan på tjugotalet, som 1924 skrev sitt första reportage om invigningen av smalspåret mellan Vimmerby och Ydrefors. Redan här flyter texten lätt och hon drar sig inte för att raljera över invigningståg och passagerare liksom inbjudna ”herrar redaktörer”.
Utställningen avslutades i januari 2022, men den som inte hade möjlighet att se utställningen på plats kan ta en digital filmisk rundtur via museets hemsida: vimmerby.se/naktergalen.
• Sanningssökande och livskraftig lokaljournalistik behövs!
Den pågående samhällsdiskussionen om värdet av public service och fria, oberoende medier födde också tanken på en estraddebatt, direktsänd och åtkomlig för fler än de som kunde ta sig till Vimmerby när utställningen öppnade i september 2021. Panelsamtalet i sin helhet finns fortfarande att följa över Internet: https://www.youtube.com/watch?v=JcaudcuxkfQ.
Nätburna sociala medier har delvis tagit över spridningen av ”nyheter”, en förmedling som inte styrs av några pressetiska regler eller principer för journalistisk granskning. Falska uppgifter, osanningar och rykten har kommit att färga människors bild av verkligheten. I de sociala medierna blir information som går emot den egna verklighetsuppfattningen ofta bortsorterad. Gemensamma referenser tunnas ut och åsiktsbildningen byggs på små gemenskaper utan kontakt med varandra.
Det är där som behovet av en pålitlig och kvalitetssäkrad förmedling av nyheter blir så tydligt. Kanske har initiativet i Vimmerby gett några en stärkt insikt om värdet av livskraftig och pålitlig lokal nyhetsjournalistik som ett armeringsjärn för samhällsbyggande och social sammanhållning. Den insikten måste stärkas.
Medieägare, chefredaktörer och skribenter måste ta på sig uppgiften att värna och utveckla en lokal nyhetsjournalistik som ger läsarna/medborgarna pålitlig information så att de fritt kan ta ställning i samhällsfrågor, granskar samhällets beslutsfattare och skapar utrymme för frimodigt utbyte av tankar och åsikter. Vare sig läsarna nås på papper eller digitalt.
Men – detta är också en uppgift för oss prenumeranter och nyhetskonsumenter. Den tredje statsmakten behövs – nu mer än kanske någonsin! Var rädda om er lokala tidning, ställ krav på kvalitetstänkande, mod att granska missförhållanden och engagemang att stå emot spridning av osanning och enfald.