I veckan sändes det första avsnittet av SVT:s nya programserie Slaget om skogen. I programmet sätts produktion mot miljö, jakten på råvara ställs mot biologisk mångfald.

Att skogsprodukter behövs i klimatomställningen som ersättning för fossila produkter är nog de flesta överens om. Byggande i trä förknippas oftast med något positivt, rustika trägolv är mer modernt än någonsin och innovationer som viskos och cellulosabaserad plast ses som framtiden.

Samtidigt finns en debatt kring avvägningen mellan att avverka skogen eller låta den stå kvar, för att gynna biologisk mångfald och binda koldioxid. I Slaget om skogen framstår det som att det finns två sidor som står i direkt motsats till varandra i debatten, och som står för två totalt olika sätt att bruka skogen. Att det svenska skogsbruket är betydligt mer varierat än så framgår inte.

I Sverige har vi en världsunik mångfald i skogsägandet. Bara i Kalmar län finns tusentals privata skogsägare som alla har sina mål och intressen med att äga skog. Det kan handla om jakt, rekreation eller intresse för naturvård, i kombination med virkesproduktion som en del av ett pensionssparande till exempel. Olika mål med skogsägandet ger olika skogsskötsel och i dag skapas unga skogar som är mycket mer variationsrika än gårdagens, något som vi på Skogssällskapet ser tydligt hos våra kunder.

Sedan 1990-talet har skogsbruket gått igenom ett paradigmskifte när det gäller naturhänsyn och variation i brukandet. Det är fortfarande skogarna som planterades innan dess som är våra uppväxta skogar och som nu avverkas. Här finns gott om monokulturer av jämngamla granar, där lövträden bekämpades med kemikalier.

Det tar tid att se den förändring som har skett i skogen. Hos våra kunder ökar mängden död ved, andelen lövträd och tall. En mosaik av mindre skogsfastigheter i landskapet ger också en variation som återspeglar mångfalden i skogsägandet.

I debatten saknas, som så ofta, flera perspektiv. Vi tycker att det är dags att visa att Sveriges skogar består av betydligt mer variation än vad som kommer fram i debatten, där både tillväxt och biologisk mångfald är en del av målbilden.