Svar på debattartikeln ”Passivitet drabbar skogen” den 23 augusti.

Länsstyrelsen vill bemöta ett antal felaktiga påståenden och antydningar i Jan R Andersson och Carl-Wiktor Svenssons debattartikel.

Naturvårdsverket har, i samråd med Skogsstyrelsen, tagit fram riktlinjer för hur granbarkborreangrepp i naturreservat och nationalparker ska hanteras. Alla länsstyrelser runtom i landet arbetar efter dessa riktlinjer. Det stämmer alltså inte att Länsstyrelsen i Kalmar arbetar efter andra principer, vilket antyds i debattartikeln.

Länsstyrelsen tar granbarkborreangrepp i naturreservat på största allvar. Granskog i naturreservat utgör en liten andel av den totala ytan och angreppen i naturreservaten bidrar endast marginellt till angreppen i ett större landskapsperspektiv. Dock kan det uppstå situationer där angrepp i naturreservat sprider sig till grannfastigheter och orsakar problem för enskilda skogsägare och det tar vi på fullaste allvar. Artikelförfattarna påstår att vi förnekar att angrepp kan orsaka problem på grannfastigheter vilket är en falsk anklagelse.

Länsstyrelsen genomför sedan i vintras upprepade inventeringar av granbarkborreangrepp i naturreservaten och får också in uppgifter om angrepp från markägare. Hittills har större angrepp upptäckts i en handfull reservat och i flera fall har vi utfört åtgärder i samråd med markägare och grannar. I naturreservat gäller speciella regler som ska bidra till att syftet med naturreservaten uppnås. Dessa regler utgör en grund för vilka bekämpningsåtgärder Länsstyrelsen har möjlighet att göra. I vissa områden är det inte tillåtet eller lämpligt att genomföra avverkningar, i andra områden kan avverkning eller andra åtgärder genomföras, vilket också har skett i flera reservat. Under de förhållanden som nu råder med många torkstressade granar i hela landskapet finns en risk att åtgärder triggar i gång nya angrepp i skogen intill. Länsstyrelsen bedömer varje område för sig och följer de rekommendationer som Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets experter ger kring effektiv bekämpning i skyddade områden.

Vid granbarkborreangreppen som skedde efter stormarna Per och Gudrun fanns en möjlighet för grannmarkägare att få ersättning om angreppen kunde härledas till angrepp i naturreservat. Det var möjligt i Kalmar län såväl som i övriga län. I nuläget finns dock ingen sådan möjlighet till ersättning och Länsstyrelsen har inte mandat att fatta beslut om att införa en sådan ersättning.

Vi håller med författarna om att skogsnäringen måste ha ett långsiktigt perspektiv. Det är skogsbrukets inriktning på homogena granbestånd, i kombination med förra sommarens extrema värme och torka, som har skapat förutsättningarna för den massförökning av granbarkborrar som nu orsakar ekonomisk skada för många skogsägare och även hotar naturvärdena i vissa naturreservat. Skyddade områden bidrar till ett långsiktigt hållbart skogsbruk genom att den biologiska mångfalden bevaras. Några av de arter som trivs i de skyddade områdena är naturliga fiender till granbarkborren, till exempel styltflugor, parasitsteklar, myrbaggar och hackspettar. Den skyddade skogen kan alltså bidra till fler naturliga fiender som även minskar granbarkborrens förökningsframgång i omgivande brukad skog.