Bilden av FN som byråkratiskt lever kvar på flera håll men faktum är att världsorganisationen har tagit flera steg mot större öppenhet och effektivitet. Valet av generalsekreterare António Guterres för drygt två år sedan föregicks av utfrågningar både i och utanför FN. Ett annat exempel är de webbsända förhören från FN-kontoret för mänskliga rättigheter i Genève där FN:s experter och världens frivilligorganisationer, bland dem Svenska FN-förbundet, ställer regeringarna till svars.
Förändringarnas vindar påverkar också kvinnors situation i och utanför FN-systemet. Jämställdhetsfrågorna har vunnit mark tack vare målmedvetet arbete och initiativ som metoo-uppropet. Den förre FN-chefen Ban Ki-moon tillsatte fler kvinnor på höga FN-poster än hans företrädare tillsammans. António Guterres har fortsatt på samma linje och för första gången någonsin finns nu fler kvinnor än män bland höga FN-chefer. Flera av dessa kvinnor är svenska vilket är ett uttryck för det förtroende som Sverige åtnjuter som FN-medlem.
Utvecklingsavtalet Agenda 2030 med de globala målen kräver ökad jämställdhet och stärkta rättigheter för flickor och kvinnor. I maj 2018 antog generalförsamlingen en resolution om reformering av FN:s utvecklingssystem. Arbetet, med syftet att mer effektivt kunna genomföra Agenda 2030 i medlemsländerna, startar nu.
I mer än tio år har FN haft nolltolerans mot sexuella kontakter mellan FN-anställda och civila. Ett fåtal av FN:s 100 000 anställda i fält missbrukar trots det sin ställning. Efter att FN-svensken Anders Kompass larmade om övergrepp som begåtts av fransk militär fick FN-systemet i uppdrag att se över sina rutiner. Avskedandet av chefen för FN-insatsen i Centralafrikanska republiken var en nödvändig åtgärd. FN behöver också medlemsländernas hjälp att åtala och straffa förövare. Också trakasserier och övertramp som har rapporterats inifrån FN-organisationen måste bekämpas.
Sverige hör till de länder som agerar mest kraftfullt i FN för att stärka jämställdheten. Under det svenska medlemskapet i FN:s säkerhetsråd 2017-2018 framhölls bland annat kvinnors roll i fredsprocesser och dialogen med frivilligorganisationer, inte minst kvinnoorganisationer. I säkerhetsrådets beslut syns nu en ökad medvetenhet om jämställdhetsfrågorna.
På hemmaplan måste Sverige arbeta vidare för att uppfylla mål 5 i de globala målen som handlar om jämställdhet. Straffen för barnäktenskap och könsstympning har skärpts. Vi måste fortsätta att bekämpa det hedersförtryck som finns också i Sverige och säkerställa att samhället står på flickornas och kvinnornas sida.
FN ska föregå med gott exempel i jämställdhetsarbetet. Internationella kvinnodagen är ett tillfälle att framhålla de framsteg som gjorts – och att påminna om de utmaningar som fortfarande finns.