Detta tydliga ställningstagande bär jag med mig i uppdraget som ledamot i det som kallas riksdagens Nato-delegation. Det är riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling. Eftersom den sällan omskrivs i media vill jag här passa på att berätta lite om den.
Vår svenska delegation består av fem ledamöter. Från oss socialdemokrater är det jag och Kenneth G Forslund som också är delegationens vice-ordförande. Moderaterna har två ledamöter, varav en, Karin Enström, är ordförande. SD har en ledamot. I delegationen ingår även fem ersättare med samma partisammansättning.
Natos parlamentariska församling är ett forum för parlamentariker från Natos medlemsländer och associerade medlemmar. Den arbetar med olika försvars- och säkerhetspolitiska frågor. Församlingens verksamhet följer Natos agenda och präglas av Natos prioriteringar.
Den svenska delegationen är en associerad medlem till Natos parlamentariska församling, ihop med bland annat Finland och Schweiz. Vi kan delta i debatter och merparten av aktiviteterna, men vi har ingen rösträtt.
Genom delegationens arbete kan vi svenskar följa samtalen om Natos agenda och skaffa oss värdefull kunskap. Vår delegation deltar till exempel vid Natos parlamentariska församlings två årliga sessioner samt i besök och seminarier.
Härom året genomförde församlingen en av sina sessioner i Turkiet.
Där gavs möjlighet att lyssna in diskussionerna bland parlamentariker från Natoländerna, inte minst i ljuset av konflikten i Syrien och vid dess gränser, inklusive den turkiska. Det är tydligt hur Turkiets attacker mot kurdiska områden skapar slitningar i Nato.
Under dagarna i Turkiet träffade den svenska delegationen också representanter från HDP. Deras huvudbudskap var att EU måste visa att Erdoğans auktoritära agerande får konsekvenser. Det instämmer jag till fullo i.
På våra delegationsmöten i riksdagen bjuder vi med jämna mellanrum in representanter från andra länder för samtal och diskussion. Det är ofta Nato-länders Sverigeambassadörer som vi möter.
Vi tar också emot besök av andra parlamentariker. Tidigare i år fick vi besök av Natos parlamentariska församlings underkommitté för teknologiska trender och säkerhet.
Ledamöterna kom från bland annat Luxemburg, Storbritannien och Turkiet. Förutom att träffa oss i delegationen träffade de representanter från riksdagens utrikesutskott och försvarsutskott. De besökte även bland annat Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarshögskolan och Saab.
Under våra möten med underutskottet belystes försvarsberedningens rapport, Sveriges säkerhetspolitiska linje samt utvecklingen i närområdet. Det fanns också utrymme för diskussioner.
En fråga som lyftes var kärnvapennedrustning. I Skottland där brittiska kärnvapen finns placerade är frågan ständigt aktuell. Styrande SNP (Skotska nationalistpartiet) arbetar för skotsk självständighet och motsäger sig kärnvapen på skotskt territorium.
SNP:s partiledare och Skottlands försteminister Nicola Sturgeon skrev i slutet av förra året i The Observer: ”We do not need nuclear weapons. And we should never, ever use nuclear weapons.” [Vi behöver inte kärnvapen. Och vi bör aldrig någonsin använda kärnvapen.]
Jag delar helt denna uppfattning. Det var ytterst intressant att höra den brittiska parlamentsledamoten, från Skottland, tala om detta.
Genom den svenska delegationen till Natos parlamentariska församling får vi insyn och kunskap i säkerhets- och försvarspolitiska diskussioner och överväganden i andra länder, med tonvikt på Natoländernas parlament. Det är värdefullt för oss riksdagsledamöter i vårt arbete för att stå upp för fred och säkerhet i Sverige och vår del av världen.
Kunskap är, som bekant, makt.