Den dominerande typen av skogsbruk de senaste 70 åren har varit kalhuggning. Naturskyddsföreningen vill belysa att det finns andra sätt för skogsbruk.

Varför är då kalhuggning så vanligt? Under 50-talet växte massaindustrin kraftigt och behövde råvara och tog gärna allt som inte dög till timmer. Samtidigt kom också rationella stora skogsmaskiner som effektivt fällde alla träd. 
Att sälja sågtimmer är det som ger skogsägare störst intäkt i skogsbruket. Att sälja enbart massaved går nättopp plus minus noll. Så skogsägarens största intresse borde vara att öka andelen sågtimmer som avverkas och låta klenare träd stå kvar och växa till sig så de också kan bli sågtimmer en dag. Cirka 20% (2019) av träden som avverkas i Sverige är timmer och blir till sågade trävaror och massiva träprodukter. Resterande 80% blir istället kortlivade produkter som papper, kartong och bioenergi.

I skogsdebatten förekommer ofta uttalandet ”vi har aldrig haft så mycket skog som idag”. Detta är långt från sanningen, ordet ”aldrig” refererar nämligen till 1920-talet när riksskogstaxeringen började föra statistik över den svenska skogen. Om man studerar det material som finns över skogen på sent 1800-tal så ser man att det då fanns betydligt mer skog än idag (Lars Östlund, professor i skogshistoria, 2011).

När är det då lämpligt att avverka ett träd? När träd blir äldre stannar de ofta av i tillväxt brukar det sägas – och det stämmer, men bara på höjden. Tillväxten av träd är linjär på bredden (Stephenson m.fl. 2014). Med enkel matematik kan man lätt räkna ut att ju större träd – desto större tillväxt. Titta själv på en avverkad stock, det är ungefär samma avstånd mellan alla årsringarna.

Att äga skog är som att ha pengar på ett sparkonto på banken. Så länge man inte plockar ut pengarna (träden) så växer de till och blir mer värda. Man kan givetvis plocka ut en del i en bankomat (avverka träd). Då får man pengar i handen men man blir ju inte rikare för det. Att plocka ut en del av tillväxten löpande ger något för markägaren att leva på, men om hen plockar ut alla pengar på sparkontot (kalhugger) så har hen inget kvar som kan ge ränta (tillväxt).

Att vi på Naturskyddsföreningen pratar om ekonomi i skogsbruket är för att om skogsägarna skulle resonera lite mer som ovan så skulle de inte bara få det bättre ekonomiskt utan skogens ekosystem skulle må så mycket bättre. För merparten av ”skogen” i Sverige idag är virkesplantager med dålig biologisk mångfald. Att bedriva ett mer naturligt skogsbruk skulle ge oss skogar med större artrikedom och en natur i balans, skogen blir då mer motståndskraftig för klimatförändringarna. Som bonus så binder man mer koldioxid i växande träd och slipper utsläppen från marken som ofrånkomligt sker på större hyggen. Och en trevligare skogsupplevelse för alla!