Omkring 8 av 10 flickor och 6 av 10 pojkar rör på sig för lite. Det visar en rapport från Centrum för Idrottsforskning där omkring 800 elevers rörelsemönster analyserades med hjälp av en accelerometer, en rörelsemätare.
De senaste veckorna har den kommersiella barnidrotten genomlysts av en av landets största dagstidningar. Artiklarna har visat på båda sidor av myntet av att vinstdrivna bolag går in och erbjuder idrott till barn och unga. Föräldrar uppges inte hinna eller vilja dela med sig av sin fritid till föreningsidrotten utan föredrar att betala för att slippa engagera sig.
Inom Friskis&Svettis har vi en annan bild av föreningslivet. Viljan att engagera sig ser inte alls ut att minska, tvärtom. Många vill engagera sig ideellt, men föreningslivet behöver bli bättre på att fånga upp den viljan och kommunicera styrkan med det ideella. Vi går mot ett mer dynamiskt engagemang där ideella krafter går in och ut ur sitt engagemang beroende på var man befinner sig i livet. Som förening behöver vi möta det genom att vara lättillgängliga, flexibla och snabbt kunna utbilda nya ledare.
Friskis&Svettis valde föreningsformen redan 1978 och vi vill tro att det är en framgångsfaktor. En förening är ett sammanhang där alla kan var med och bidra och leda. Där vi är med och formar ett samhälle där alla hjälps åt.
Vi ser just nu ett hälsogap som får allt starkare fäste. Forskning visar att idrottandet bland unga är polariserat – omkring en femtedel är mycket aktiva inom föreningsidrotten, men lika många idrottar inte alls på sin fritid. En mindre grupp (6%), men stor till antalet individer, rör sig inte alls. Varken på fritiden eller genom skolidrott och på raster.
Sedan år 2000 har barn och ungdomars fysiska aktivitet minskat med 12–30 procent. Inom Friskis har vi möjlighet att fånga upp många barn och unga som inte känner sig lockade av den traditionella föreningsidrotten. Genom Röris och Mini-Röris inspirerar vi barn till rörelse, hemma, i skolan eller förskolan. Vi utforskar hela tiden nya möjligheter och format.
Vi vet att de unga åren lägger en viktig grund för hälsa även senare i livet. Därför är barn och ungdomars stillasittande en av våra största folkhälsoutmaningar. Idrottssverige består av många aktörer och alla och envar behövs om vi ska kunna stoppa den negativa trenden. Men med den kommersiella barnidrottens framväxt ser vi att föreningsidrotten har ett ansvar och en ännu större roll att spela framöver.
För att fortsätta stärka folkhälsan på sikt ser vi därför att föreningsidrotten bör:
Erbjuda mer idrott utan prestationskrav. Alla barn kan och vill inte tävla och prestera, vilket leder till att de väljer bort föreningsidrotten. Något som får långtgående effekter på hälsan på individnivå men också folkhälsan i stort.
Ge alternativ till dyr barnidrott. Barn från sämre socioekonomiska förhållanden måste ges möjlighet till idrott och träning. Idag är hälsa en klassfråga och föreningsidrotten behöver arbeta för att stävja detta genom att finnas där behoven är som störst.
Möta barn och ungdomar där de befinner sig, både fysiskt och mentalt. De vi verkligen behöver nå kommer sannolikt inte till oss, vi behöver tillgängliggöra oss ännu mer och få ut information om våra verksamheter.