Föreningslivet kan stÀrka ungas hÀlsa

Den ökande psykiska ohÀlsan bland barn, ungdomar och unga vuxna Àr ett vÀxande samhÀllsproblem som det offentliga har haft svÄrt att hantera. Alltför mÄnga fÄr inte den hjÀlp och det stöd de behöver.

Föreningslivet skulle kunna fÄ en större roll i arbetet med att stÀrka ungdomar som lider av psykisk ohÀlsa, menar skribenten.

Föreningslivet skulle kunna fÄ en större roll i arbetet med att stÀrka ungdomar som lider av psykisk ohÀlsa, menar skribenten.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Debatt2021-04-17 08:15
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Även om det pĂ„gĂ„r mycket arbete pĂ„ omrĂ„det, tror jag inte att regionen eller kommunerna kommer att kunna göra allt som behövs i framtiden heller. Det behövs verksamhetsutveckling och nya sĂ€tt att arbeta.

I den statliga utredningen God och nĂ€ra vĂ„rd – rĂ€tt stöd till psykisk hĂ€lsa som presenterades för ett par mĂ„nader sedan Ă€gnas mycket uppmĂ€rksamhet Ă„t frĂ„gor om hur hĂ€lso- och sjukvĂ„rden kan vara en brygga till andra insatser. Kan vĂ„rden till exempel ta hjĂ€lp frĂ„n det civila samhĂ€llet i form av föreningslivet, nĂ€r det nĂ€tverk den som söker hjĂ€lp har omkring sig Ă€r för svagt?

I utredningen stĂ„r det att mĂ„nga frĂ„n föreningslivet uppger att de kan se sig ha en större roll, och önskar mer av samverkan, med hĂ€lso- och sjukvĂ„rden inte minst i frĂ„gor kring psykiskt vĂ€lbefinnande. Utredaren skriver: ”Den psykiska hĂ€lsan, och upplevelsen av psykiskt vĂ€lbefinnande, hĂ€nger nĂ€ra samman med kĂ€nslan av en meningsfull tillvaro, och mĂ„nga gĂ„nger och för mĂ„nga mĂ€nniskor har civila samhĂ€llet och föreningslivet en avgörande roll att spela.”

Som kristdemokrat tycker jag att det Àr vÀldigt positivt att det civila samhÀllets betydelse för hÀlsa och vÀlmÄende lyfts fram. Vi har i alla Är pekat pÄ hur viktigt det Àr med gemenskap för att mÀnniskan ska utvecklas och mÄ vÀl. Föreningar, sammanslutningar och församlingar gör redan en stor folkhÀlsoinsats och har en kraft som det offentliga gör klokt i att rÀkna med.

Samtidigt pÄpekar utredningen att det har saknats ordentliga former för samarbete mellan föreningsliv och sjukvÄrd. Alltför mycket har hÀngt pÄ enskilda medarbetares engagemang och kontakter.

Men nu ser detta ut att förÀndras. I Kalmar lÀn Àr en strategi för samverkan mellan offentlig och idéburen sektor pÄ gÄng. Syftet Àr att skapa ett lÄngsiktigt och hÄllbart samarbete och tillsammans finna lösningar pÄ samhÀllsproblem.

Strategin i sig Àr inte det viktiga, som jag ser det, utan vad den anvÀnds till. Och dÄ har jag svÄrt att se ett mer angelÀget samhÀllsproblem att finna lösningar pÄ Àn ungas psykiska ohÀlsa. Som det stÄr i den statliga utredningen ökar dessutom kunskapen om viktiga faktorer för det psykiska vÀlmÄendet, varav mÄnga Äterfinns inom omrÄden dÀr föreningslivet traditionellt har en stark roll.

Jag tror att det finns stor potential i detta samarbete mellan sjukvÄrd och föreningsliv, och har inför regionfullmÀktiges sammantrÀde den 15 april stÀllt en interpellation som lyfter just dessa frÄgor. Jag hoppas att det blir början pÄ ett fruktbart samarbete mellan den offentliga och den ideella sektorn, dÀr vi tillsammans bidrar med vÄra olika förmÄgor för att frÀmja den psykiska hÀlsan bland lÀnets unga invÄnare.