I en debattartikel kräver den tidigare riksdagsledamoten Thoralf Alfsson svar från oss kring de övergångsregler som Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslagit kring grundavdrag för personer födda 1957. Bakgrunden i frågan är att åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget höjdes den 1 januari 2023, efter att en proposition från den tidigare socialdemokratiska regeringen antagits i maj 2022.
Det är viktigt att strukturella förändringar till det svenska pensionssystemet har ett långsiktigt perspektiv och ett brett politiskt stöd, något som även historiskt varit fallet i Sverige med pensionsöverenskommelserna. Förändringarna av åldersgränserna i pensionssystemet är inget undantag från detta, utan bygger på en överenskommelse från den blocköverskridande pensionsgruppen från 2017, vilken föranlett den nya åldersgräns för grundavdraget som trädde i kraft vid årsskiftet.
I sin artikel ställer Thoralf Alfsson frågan kring hur vi som Kalmar läns företrädare i regeringspartierna ställer oss till de förslag om övergångsregler som förts fram i finansutskottet. Om än hedervärt i tanken fanns det en enkel anledning till att dessa avfärdades av utskottet, och det var att de i sin föreslagna utformning helt enkelt var omöjliga att genomföra.
Som Thoralf Alfsson säkerligen känner till från sin tid som riksdagsledamot låses skattetabeller vid årsskiftet och dessa går inte ändra i efterhand. Förändringar av inkomstbeskattningen måste även finnas med i en budgetprocess, och det går att konstatera att inget av de partier som föreslagit övergångsregler haft med i sina budgetmotioner att åldersgränsen ska ändras. Således var inget av dessa förslag genomförbara, och det är fortsatt viktigt att framtida reformer inom pensionssystemet har en bred förankring i riksdagen.
Det är dock även viktigt att man som individ kan fatta beslutet om att pensionera sig med all fakta på bordet. Vi förstår och delar därför den frustration vissa känner över hur de här förändringarna kommunicerats och att myndigheter gett otydlig information. Dessvärre är det bara att konstatera att det vilar ett tungt ansvar på den föregående socialdemokratiska regeringen för att förändringen inte kommunicerats tydligare. Arbetet med reformen påbörjades redan 2020, så information om detta till landets blivande pensionärer borde givits av förra socialdemokratiska regeringen i ett betydligt tidigare skede än vad som faktiskt gjorde så att förutsättningarna blev kända i ett betydligt tidigare skede.
Från att arbetet påbörjades 2020 till dess att lagen klubbades 2022 var våra partier i oppositionsställning. Vi kunde således inte styra hur den tidigare socialdemokratiska regeringen säkerställt att information om förändringen nått landets pensionärer. Nu har vi dock en ny regering på plats som kommer att arbeta fram förslag för att stärka pensionärernas ekonomi, något som slås fast av bland annat Tidöavtalet. Vissa viktiga åtgärder har redan kommit på plats, bland annat i form av ett högkostnadsskydd för elpriser såväl som i ett förstärkt jobbskatteavdrag för äldre. Det arbetet är dock bara påbörjat, och kommer att fortgå så länge våra partier är i regeringsställning.