Tusentals barn och unga har ÄtergÄtt till skolbÀnkarna efter sommarlovet. Det Àr i skolan man fÄr kunskaperna, bildningen och möjligheterna som krÀvs för att bygga sin egen framtid.
TyvĂ€rr vĂ€ljer för fĂ„ unga att bygga sin framtid i Försvarsmakten och försvarsindustrin. Det trots att möjligheterna till jobb Ă€r goda tack vare Försvarsmaktens fĂ€ste och utvecklingen av flygvapen i lĂ€net. Fler unga i Ăstergötland borde lockas till att bli en del av det svenska försvaret, men för att det ska kunna ske behöver Försvarsmakten bli bĂ€ttre pĂ„ att attrahera och behĂ„lla unga Ă€n vad man Ă€r i dag.
Grunden för att fÄ fler unga att söka sig till grundutbildning och fortsÀtta sin karriÀr inom Försvarsmakten Àr att satsa pÄ yrkesförsvaret. Ett av de största strukturella problemen det svenska försvaret har Àr att behÄlla kompetent personal efter genomförd grundutbildning. Dagens system som Försvarsmakten och ansvariga politiker förlitar sig pÄ bygger pÄ en omvÀnd behovstrappa, dÀr anstÀllda stannar kvar av lojalitet och för att man i grund och botten trivs med sitt arbete, men utan att man fÄr en skÀlig lön för sitt arbete.
Det Ă€r inte konstigt att unga hellre dras till akademiska studier eller till den privata sektorn dĂ€r lönen och arbetsvillkoren Ă€r bĂ€ttre. Vissa av de politiska reaktionerna nu nĂ€r vi mycket snabbt ska stĂ€rka vĂ„r försvarsförmĂ„ga tycks yrvakna â som att det Ă€r förvĂ„nande att unga söker sig till andra karriĂ€rvĂ€gar nĂ€r man tjĂ€nar mer pĂ„ att jobba i butik Ă€n pĂ„ att vara soldat pĂ„ heltid.
I debatten det senaste Äret kring nÀr vi ska nÄ Natostandard om 2 procent av BNP till försvaret har ett Äterkommande argument varit att Försvarsmakten inte kan hantera för stora anslag pÄ kort tid. Turerna kring stridspiloternas villkor visar dÀremot pÄ motsatsen. MÄnga protesterade mot de dÄliga villkoren som inte förbÀttras pÄ lÄng tid och begÀrde tjÀnstledighet vilket nyligen resulterade i ett nytt avtal som lockade tillbaka ett stort antal piloter till Försvarsmakten. Pengar behövs pÄ en gÄng för att trygga försvarsförmÄgan pÄ mycket kort sikt och att inte genomföra satsningar för att behÄlla utbildad personal Àr bara dumsnÄlt.
Efter kalla kriget monterades det svenska försvaret ner, och att det var ett historiskt misstag rÄder det i dag bred enighet om. Det svenska försvaret mÄste fÄ kosta Àr man i dag istÀllet överens om. Men pÄ samma sÀtt som man Àr beredd att lÄta försvaret kosta genom att spendera miljardbelopp pÄ vapensystem som Gripen, Archer och Patriot mÄste ocksÄ personalen fÄ kosta.
MÄnga vill ibland peka pÄ vÀrnplikten som det enda sÀttet att sÀkerstÀlla en försvarsförmÄga och en grund för framtidens försvar. Regeringens ambition att utbilda 10 000 vÀrnpliktiga per Är kan ses mot den bakgrunden. Men faktum Àr att en majoritet av NatolÀnderna inte har vÀrnplikt utan i stÀllet satsar pÄ sina yrkesförsvar. Sverige borde göra samma sak.
Det Àr hög tid att Försvarsmakten lockar personal enligt samma logik som andra branscher och arbetsgivare gör. I stÀllet för att förlita sig pÄ stÀndigt ökade mÀngder vÀrnpliktiga Àr det en bÀttre idé att göra det lönsamt att vara militÀr genom att höja lönerna. Det vore en god investering i vÄr försvarsförmÄga, bÄde för vÄr egen del men ocksÄ ett vÀlkommet bidrag till Europas gemensamma sÀkerhet.