Nu börjar man kontakta ägarna till de tomma fastigheterna för att fråga om de själva kan tänka sig flytta dit, hyra ut eller sälja. En enkel fråga utan krav. Men en som kan få igång tankeprocessen.

De senaste fyra åren visar Stockholm upp negativ inflyttning. Fler flyttar därifrån än flyttar in.

Göteborg och Malmö visar också på minus. Befolkningen på landsbygden i Sverige minskar inte längre sedan ungefär fem år.

Pandemin har spätt på effekten. Många har lärt sig att det faktiskt går utmärkt att arbeta hemifrån och att det inte spelar någon roll om hemmet ligger i Stockholm – eller i Vimmerby. Det är ofta billigare att bo på landet. Men lönen är densamma.

Järnet är varmt nu.

Så vad gör vi i Vimmerby?

Här avslår de styrande en fastighetsinventering. Fast sen vill de ändå att utvecklingsavdelningen ska jobba med frågan. I samarbete med utvecklingsgrupperna runt om i kommunen.

Det kan vara bra.

Om nu bara utvecklingsgrupperna arbetar med det. En del arbetar inte alls. Till följd av pandemin. Och kommunen kan inte heller säga åt dem vad de ska arbeta med. Det arbete de utför är frivilligt.

Så medan andra kommuner sätter motorn i kommunhuset riskerar vi att Vimmerby sätter hoppet till enskilda små grupper utan egna ekonomiska medel, anställda eller samordning.

Samma parti som i Hultsfred motionerar om inventering av tomma fastigheter röstar nej till det i Vimmerby. Man kan se det som humor, men vill man få till en förändring i Vimmerby finns nog inget annat sätt än att rösta annorlunda i nästa val än många alltid har gjort.

Man får sluta mata in samma film om och om igen och hoppas att den här gången – den HÄR gången – kommer den sluta annorlunda.

I Falkenberg hade de efter två år 45 bostäder som inte längre stod tomma. Och 140 lokaler som erbjöds till företag för verksamhet eller lager.

45 hushåll ger cirka 100 nya invånare. Eller 6 miljoner mer i kommunkassan. Men behöver Vimmerby det tror du, nu när en ny skola kan öka kostnaderna med 20 miljoner om året?