Närmare 18 000 elever går ut årskurs nio utan behörighet till gymnasiet visar Skolverkets statistik. Elever med autism osynliggörs i den officiella statistiken, men Autism Sveriges egen skolenkät från 2022 visar att hela 59 procent av eleverna med autism på högstadiet inte når upp till godkänt i svenska, engelska och matematik eller i något av ämnena. Det sammantagna resultatet för elever med autism i både grundskola, gymnasiet och särskolan visar att 49 procent inte når målen.
Skollagen är tydlig. Alla elever i skolan ska få möjlighet att uppfylla läroplanens kunskapskrav och utvecklas så långt som möjligt, oavsett förutsättningar. Ändå brister det i skolans kompensatoriska uppdrag. Vi vet att det varje skoldag finns tusentals engagerade anställda på skolor i Kalmar län som gör ett fantastiskt arbete för barn med autism. Samtidigt vittnar många i skolans värld om att det är för många elever i en klass och att lärare inte hinner ge stöd till alla som behöver det. Vår skolenkät visar också att det på många håll fortfarande är för låg kunskap om autism och att skolmiljön i sig brister i anpassning.
Att skolsituationen ser ut så här är tyvärr inte några nyheter. Sedan 2015 är brist på fysisk och pedagogisk tillgänglighet grund för diskriminering inom alla skolformer enligt diskrimineringslagen. Ändå fortsätter det att år efter år vara stora skillnader mellan hur skolor lyckas med att ge elever med autism rätt stöd och skapa en skolmiljö som är tillgänglig för alla.
När nu Sveriges nyvalda skolpolitiker finns på plats i Kalmar läns utbildningsnämnder uppmanar vi er att använda denna mandatperiod till att skapa en tillgänglig skola för alla och ge rektorer och skolpersonal de förutsättningar som krävs för att möta elevers individuella behov.
Autism Sverige har tre konkreta förslag till landets skolpolitiker:
1. Utbilda rektorerna i autism. Rektorerna på kommunens skolor ska ha tillräcklig kunskap om autism för att kunna organisera, planera och resursfördela stödet till elever med autism. Ta hjälp av till exempel Specialpedagogiska myndigheten och se till att alla skolhuvudmän är med i de kvalitetsdialoger som Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten kommer att genomföra under de kommande åren.
2. Skapa tillgängliga och inkluderande lärmiljöer. För en del elever med autism kan en plats i särskild undervisningsgrupp eller resursskola vara helt avgörande. För andra kan en vanlig klass fungera bra om skolan gör anpassningar på rätt sätt. För det krävs kompetens och flexibla lösningar som tar hänsyn till individens behov och ger stöd som kompenserar för elevens svårigheter. Elevens bästa ska alltid vara i centrum.
3. Bygg autismvänliga skolor. Fram till år 2026 ska cirka 1 400 förskolor och skolor byggas i Sverige. Se till att principen om universell utformning finns med som ett krav vid ny- och ombyggnation för att skapa avskalade miljöer som minskar mängden sinnesintryck, har ljudisolering och ger utrymmen för återhämtning. Även befintliga lärmiljöer kan förbättras med enkla medel. Dessa satsningar minskar på sikt behovet av särlösningar.
Skolpolitiker – nu är det hög tid att ge Kalmar läns cirka 540 skolbarn med autism möjlighet att delta i samhället på samma villkor som alla andra.