Mitt under den pågående globala pandemin finns en grupp från ett litet land som ger hopp och inspiration till människor världen över. Det är de kubanska läkare och sköterskor som ingår i Henry Reeve Internationella Medicinska Brigader. De bekämpar covid-19 i 40 länder.

Osjälviskhet, solidaritet och arbete för det gemensamma bästa kännetecknar vad Nobels Fredspris borde handla om. Denna beskrivning passar perfekt in på Kubas Henry Reeve Internationella Medicinska Brigader. Dessa har sedan de bildades arbetat vid naturkatastrofer och epidemier och räddat 80 000 liv.

Efter mycket uppskattade insatser I Italien och andra länder har en rörelse startat för att uppmana norska Nobelpriskommittén att tilldela Kubas Henry Reeve Internationella Medicinska Brigader fredspriset 2021.

Brigaderna, som är tränade för att arbeta i samband med epidemier och naturkatastrofer, bildades i samband med att USA 2005 avvisat Kubas erbjudande om 1 500 läkare efter den förödande orkanen Katrina. Dessa kunde istället åka till Pakistan och hjälpa till efter en kraftig jordbävning.

Idag består brigaderna av 7 400 frivilliga och specialutbildade hälsovårdsarbetare som arbetar i frontlinjen med katastrofhjälp. Innan covid-19 har de behandlat drygt 3,5 miljoner människor I 21 länder. En av de mest heroiska insatserna var mellan 2014 och 2015 när 256 läkare och sköterskor åkte till Västafrika för att konfrontera ebolaepidemin. De arbetade i områden utan infrastruktur, kommunikationer och hälsovårdssystem. Kubanerna var den största medicinska gruppen. Som erkännande för sitt arbete fick de pris av WHO 2017.

Bland de som driver frågan om Nobels fredspris till de kubanska hälsobrigaderna finns tidigare Nobelpristagare, parlamentsledamöter, en lång rad organisationer och enskilda.

Vi skulle ha en fredligare och bättre värld om internationellt samarbete var mer av Kubas läkarbrigader och mindre av USA:s sanktioner, bomber och soldater.