Att engagera sig i politiskt arbete innebär att tvingas ta ställning till svåra beslut. Ett beslut kan se riktigt ut ur en vinkel, men den som ser på frågan ur ett annat perspektiv kan komma till en annan slutsats.
Som politiker har jag respekt för den svåra balansgång som även förtroendevalda från andra partier står inför. Det är omöjligt att som politiker göra alla invånare nöjda och ofta är det till och med svårt att göra sig själv helt nöjd. Då är det dock viktigt att kunna stå för de beslut man har fattat, även om det samtidigt måste finnas utrymme att erkänna när man fattat fel beslut.
De senaste veckorna har Vänsterpartiets båda representanter i barn- och utbildningsnämnden kritiserat de åtstramningar som görs inom förvaltningen. Det är verkligen märkliga signaler från vänstern till kommuninvånarna. Vänsterpartiet ingår i den majoritet som sedan ett drygt år styr Vimmerby och har ett stort inflytande på den budget som avgör hur mycket pengar nämnderna har att röra sig med.
I barn- och utbildningsnämnden har V röstat för att utreda möjligheten till nedläggning av skolor och förskolor. Partiet har också röstat för sänkning av elevpeng i grundskola och förskola, i likhet med övriga majoritetspartier.
Det är svårt att förstå vem vänsterpartisterna riktar sin kritik mot i sina medieutspel. Udden tycks vara riktad mot den anonyma aktören ”kommunen” när den i själva verket bör riktas mot den egna majoriteten och det egna partiet.
Om Vänsterpartiet vill ingå i en styrande majoritet måste partiet och dess företrädare lämna rollen som skenbart oppositionsparti och inför väljarna stå upp för den politik man för.