Von der Leyens målsättning är att Europa ska bli världens första klimatneutrala kontinent och lägger därför mycket kraft vid sitt initiativ ”en europeisk grön giv”. Inom hundra dagar från 1 december lovar EU-kommissionen lägga fram konkreta förslag på hur EU ska uppnå målet om klimatneutralitet. 

Förslagen kommer att omfatta en mängd åtgärder bland annat att handeln med utsläppsrätter utvidgas till att omfatta sjöfarts-, transport-, och byggsektorn samt att flygets fria utsläppsrätter gradvis ska minska. Här är det viktigt att det bästa inte blir det godas fiende och att kommissionen i sina ambitioner samtidigt inte skadar de europeiska företagens konkurrenskraft. Klimatet är en global fråga som kräver globala lösningar. EU kan självklart gå före i klimatarbetet på många sätt, men inte genom att påföra betydligt hårdare krav på det europeiska näringslivet än vad konkurrentländer har. 

Producerar man varor eller tjänster vill man förstås sälja dem och där kommer vikten av en välfungerande inre marknad in i bilden. Kommissionen måste underlätta för företagen att ta del av de fördelar som den inre marknaden faktiskt ger, inte minst gäller detta att göra det mindre krångligt för små och medelstora företag att delta i upphandlingar, att ta bort handelshinder i form av nationella särkrav samt att göra frågor gällande moms och skatt mer lättförståeliga. Vidare måste tjänstedirektivet implementeras fullt ut. Ett företag i Oskarshamn ska ha lika förutsättningar att sälja och köpa produkter och tjänster inom EU som en konkurrent i Frankrike eller Tyskland. 

Kommissionsordförande von der Leyen lägger en hel del fokus på ekonomi. Hon har uttalat att hon vill stärka små och medelstora företags förutsättningar och ska lägga fram en strategi som innefattar allt från sådd- och växtfinansiering till regelförenkling. En specifik fond ska skapas för att för hjälpa små företag att kunna hitta kapital. Samtidigt avser hon att införa ett instrument på EU-nivå som garanterar löntagare minimilön. Dessvärre strider förslaget inte bara mot EU:s fördrag utan riskerar även den svenska arbetsmarknadsmodellen. Svenskt Näringsliv, LO och PTK är starkt kritiska till EU-kommissionens ambitioner och tar nu strid för den svenska arbetsmarknadsmodellen. Ett socialt hållbart Europa uppnås genom konkurrenskraftiga företag som ger tillväxt, jobb och därmed välstånd – inte genom ytterligare EU-gemensam reglering.

För att EU ska stå sig i den globala konkurrensen krävs det att kommissionen lyssnar på näringslivets krav på förbättringar, inte minst gällande regelförbättringar. Det ska vara lika enkelt att driva företag i Kalmar som Krakow. För att nå dit behöver den nya kommissionen med kraft fortsätta det regelförbättringsarbetet som startades förra mandatperioden. 

Kommissionen måste också kunna hålla två tankar i sina huvuden samtidigt – vad kan de göra här och nu för att förbättra för företagandet och vad kan de göra som på längre sikt förstärker EU:s konkurrenskraft. I det sistnämnda ligger att våga göra rejäla satsningar – och prioriteringar – inom forskning och utveckling. Innovationer är alltid det som leder framåt, oavsett om det gäller inom klimatområdet eller medicin, och därför behövs ett strategiskt och långsiktigt tänkande. Det är viktigt för EU som union, det är viktigt för Sverige som nation och det är viktigt för Kalmar län som region. 

Vi kräver med andra ord en hel del av den nyvalda kommissionen. Men inget är omöjligt.