Hur kunde allt som skulle bli så bra, gå så fel?

Sverige mår dåligt, ja mycket dåligt till och med. Smittan sprider sig allt snabbare ut i samhällets alla delar.

Frågan om elprisstöd har splittrat regeringen, och är ett av de problem som uppstått med nya regeringen, menar skribenten.

Frågan om elprisstöd har splittrat regeringen, och är ett av de problem som uppstått med nya regeringen, menar skribenten.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Debatt2023-01-24 05:28
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Först drabbas de allra fattigaste, de som har de lägsta lönerna och pensionerna. De får allt mindre att leva av eftersom sjukdomen som Sverige lider av gör deras redan låga löner och pensioner ännu mindre värda. Men det är långt ifrån bara lågavlönade som drabbas, alla grupper drabbas på ett eller annat vis av alla prishöjningar. På ekonomispråk kallas sjukdomen för inflation. 

Tyvärr är det inte bara inflationen som får Sverige att må dåligt. På punkt efter punkt misslyckas den nytillträdda borgerliga regeringen, som inte vore någon regering utan stödet från Sveriges enda främlingsfientliga och högerpopulistiska parti Sverigedemokraterna, att genomföra något av alla de vallöften som de gick till val på och heligt lovade väljarna att genomföra. Listan är lång av svikna vallöften. Hur kunde allt som skulle bli så bra gå så fel? 

Det vallöfte som inte genomförts men som utlovades och som drabbat Sverige hårdast är löftet om ekonomiskt stöd och kompensation för de höga elpriserna. Detta drabbar både enskilda personer och företag. Företag tvingas lägga ner sin verksamhet och säga upp de anställda. Andra går i konkurs med allt vad det innebär för både anställda och samhället. Hårdast drabbade är företag inom husbranschen. Privatpersoner som inte kan betala sina elräkningar erbjuds att få uppskov med att betala, precis som det skulle göra det lättare när räkningen en gång måste betalas. I den här frågan har en djup spricka uppstått inom regeringen mellan statsministern, Ulf Kristersson (M), och vice statsministern, Ebba Busch (KD), om vad som egentligen utlovades i valrörelsen. 

Den 5 juli 2022 undertecknade samtliga medlemsländer Sveriges ansökan om medlemskap i Nato. Allt verkade som att det skulle bli en snabb behandling och att Sverige och Finland inom snar framtid skulle kunna bli medlemmar av Nato. Men i den frågan ville Turkiet något helt annat. President Erdogan vill att Sverige utvisar ett antal människor som flytt från Turkiet för att slippa bli fängslade eller avrättade av landets terroristlagar. Till råga på allt har Sveriges syn på yttrandefrihet, vilken vi till varje pris måste hålla fast vid, ytterligare försämrat Sveriges möjligheter att bli medlemmar i Nato efter att Rasmus Paludan åter fått tillstånd att bränna ett exemplar av Koranen utanför den turkiska ambassaden i Stockholm.

Ytterligare ett område som det gavs många vallöften kring i valrörelsen och där snabba lösningar utlovades är hur man ska kunna få bukt med gängkriminalitet, sprängningar och dödsskjutningar. Jimmie Åkesson (SD) satt i en skön fåtölj i Almedalen och berättade en saga om att han hade 100 stenar med sig som tillsammans representerade 100 olika förslag på hur Sveriges problem skulle lösas. Precis som alla andra sagor var inte heller denna sann. Aldrig tidigare har så många sprängningar och skjutningar förekommit som under den senaste tiden. Hur kunde allt som utlovades att bli så bra under valrörelsen gå så fel i verkligheten?