Hur ska besöksnäringen betala för sin marknadsföring?

VT har tidigare berättat om Cirkusakademiens pågående digitalisering av affischer.

Debattören Janne Näsström (bilden) är kritisk till att gratisunderhållning används för att marknadsföra kommunernas besöksnäring.

Debattören Janne Näsström (bilden) är kritisk till att gratisunderhållning används för att marknadsföra kommunernas besöksnäring.

Foto: Robert Preusse

Debatt2021-01-22 07:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

De är från mitten av 1800-talet fram till idag, från alla sorters evenemang där cirkusartister har framträtt. Här finns bland annat affischer från folkparker och föreningslivets arrangemang. 

Samlingen ger en unik överblick av hur evenemang har utvecklats över tiden, från att ha finansierat föreningsliv och samlingslokaler till att bli gratis marknadsföring för besöksnäringen. 

I höstas tog jag med mig datorn till akademiens årsmöte och visade de först digitaliserade affischerna. Om en av dem, från Raketfesten 1961 i Gullspång, berättade en av ledamöterna följande.:

Hans far var mångårig kassör i Gullspångs idrottsförening. Föreningen ordnade varje år en fest under olika teman. 1961 blev Jurij Gagarin den första människan i rymden och följaktligen bjöds det på Raketfest. 

Festen finansierades med försäljning av biljetter, lotterier och liknande. När alla omkostnader var betalda räckte överskottet till att driva idrottsföreningens hela verksamhet ett år framåt, till nästa fest. 

Så var det fram till på 1980-talet, visar Cirkusakademiens affischer. Evenemang bekostade allt från Röda Korskretsar till nykterhetslokaler. 

För 40 år sedan blev det på modet bland kommunerna att arrangera stadsfester med fri entré. Skattebetalarna stod för notan. I Västervik startade det 1983 när staden firade sitt 550-årsjubileum. 

Stadsfesterna motiverades med att de ökade kommunens attraktivitet och gynnade det som idag kallas besöksnäringen, vilket är handel, restauranger, hotell och campingplatser. Däremot räknas inte artister, evenemangsarrangörer och besöksmål till besöksnäringen. De har degraderats till gratis marknadsföring för medlemmar i Visita och Svensk Handel. 

Affischerna visar också på en förskjutning i utbudet. Cirkus- och varietéartister var förr en lika viktig del av evenemang som musik. Idag har musiken trängt undan övrig populärkultur, eftersom den är mer säljfrämjande. Själv håller jag på med trolleri vilket degraderats till gratis barnpassning medan föräldrarna shoppar och fikar. 

Men det riktigt allvarliga ligger på ett annat plan. Alla med en grundläggande utbildning i ekonomi vet att priset är värdet på en vara eller tjänst. Gratis är detsamma som värdelöst. Föreningar och samlingslokaler kan inte längre finansieras med evenemang, eftersom betalningsviljan är så låg, utan hänvisas till offentliga stöd. 

Efter pandemin kommer lagstadgade verksamheter att prioriteras, särskilt vård och omsorg. Blir det några pengar över till kultur och samlingslokaler?

Tyvärr lär det vara svårt att vrida klockan tillbaka, men det finns skäl att fundera över hur besöksnäringen ska betala för sin egen marknadsföring. Det är en bransch med hög svansföring som kallar sig en svensk basindustri.