SVT, UR och SR verkar dessvärre i större eller mindre grad konkurrera om tittare eller lyssnare genom att kopiera de reklamfinansierade kanalerna och varför ska skattemedel finansiera sådant?

Public service-kanaler är en viktig del i ett samhälle med demokratiskt styrelseskick eftersom de, tillsammans med skolan, är grunden för det som Sverker Sörlin i sin bok ”Till bildningens försvar” kallar ”den delade kunskapen”. I ett samhälle måste det finnas en gemensam baskunskap om samhället, för att vi över huvud taget ska kunna förstå och föra ett samtal med varandra. 

För djupare analyser uppmanas vi alltmer att gå in på appar, poddar och på play. Varför det, kan man undra när den ordinarie sändningstiden ägnas åt repriser i stor utsträckning? Varför inte fylla den ordinarie sändningstiden med innehållsrika program och sedan göra dem sökbara på nätet, om man missat dem? 

Public service-kanalernas verksamhet drivs idag i aktiebolagsform och leds av verkställande direktörer, med styrelser som drar upp riktlinjerna för verksamheten. Detta styrelsearbete är idag omöjligt att granska på grund av aktiebolagsbildningen 1979. Skälet till att public service drivs i aktiebolag var att man ville säkerställa att ”verksamheten ska präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i förhållande till staten som olika ekonomiska politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället. Det är särskilt viktigt att SVT slår vakt om programområden som är betydelsefulla för allmänintresset.” (regeringen.se) 

Men är det rätt sätt att säkerställa oberoende och stark integritet genom att göra insyn omöjlig? På vilket sätt garanteras att ledamöter i styrelsen är självständiga ”i förhållande till andra intressen och maktsfärer i samhället” bara för att de är valda på andra meriter än politisk eller ”annan tillhörighet”?

Rimligtvis borde våra public service-kanaler ha en styrelse som kan granskas. Då krävs en annan organisationsform. Vill man säkerställa opartiskhet och att public servicekanalerna inte blir ett organ för att gå regeringens, riksdagens eller någon annans ärende, så borde styrelserna bestå av företrädare för alla riksdagspartier.

Ja, public service är viktigt för en demokrati genom att skapa en gemensam kunskapsbas för alla i samhället, men dessvärre fungerar det inte så idag. Sakta men säkert fraktioneras landet när var och en ska leta efter poddar och appar för att orientera sig i informationsflödet, något som sannolikt bidragit till uppkomsten av parallella samhällssystem som vi ser idag. Ingen bra utveckling!