I en undersökning 2022 om den psykiska ohälsan bland befolkningen i Sverige svarade 41 procent av kvinnorna och 30 procent av männen att de hade lättare besvär av ängslan, oro eller ångest. 11 procent av kvinnorna och 5 procent av männen svarade att de har svåra besvär. 

Varje år dör omkring 1 200 personer av suicid i Sverige. Ytterligare omkring 300 fall brukar registreras som misstänkta suicid men har inte kunnat styrkas. Av alla fallen är omkring 70 procent män och 30 procent kvinnor. Det högsta suicidtalet per 100 000 invånare finns bland män över 85 år. 

Sveriges nybildade regering slöt i december 2022 en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) inom området psykisk hälsa och suicidprevention för 2023. Syftet är fortsatta satsningar i arbetet med att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa och suicid samt att skapa förutsättningar för en vård och omsorg av god kvalitet. Överenskommelsen omfattar totalt drygt 1,6 miljarder där merparten fördelas till kommuner och regioner. 

Den 1 september presenterade socialminister Jakob Forssmed (KD), Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen en slutredovisning av underlag för en kommande nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Uppdraget har utförts av 26 myndigheter och samordnats av nämnda myndigheter. De övergripande mål som presenterats är förbättrad psykisk hälsa i hela befolkningen, färre liv förlorade i suicid, minskad ojämlikhet i psykisk hälsa, minskade negativa konsekvenser på grund av psykiatriska tillstånd. 

Det befintliga nationella handlingsprogrammet för suicidprevention antogs i riksdagen 2008 och har inte uppdaterats sedan dess. Nu väntar vi på den nya nationella strategin ska genomföras och här behövs kraftsamling från många aktörer. Strategin ska ge resultat i att vårt samhälle främjar en god och jämlik psykisk hälsa i hela befolkningen där ingen ska behöva hamna i en situation där den enda utvägen upplevs vara suicid.