Skapa valfrihet att välja skola i hela landet

Replik till Gudrun Brunegård ”Slaget om rätten att välja skola till sitt barn”.

"Det är inget politiskt parti, vad jag vet, som vill ta bort rätten för föräldrar och barn att välja skola", skriver debattören som istället vill lyfta det faktum att det i mer än en tredjedel av Sveriges kommuner saknas friskolor, däribland Vimmerby kommun.

"Det är inget politiskt parti, vad jag vet, som vill ta bort rätten för föräldrar och barn att välja skola", skriver debattören som istället vill lyfta det faktum att det i mer än en tredjedel av Sveriges kommuner saknas friskolor, däribland Vimmerby kommun.

Foto: JESSICA GOW / TT

Debatt2022-01-09 07:38
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är inget politiskt parti, vad jag vet, som vill ta bort rätten för föräldrar och barn att välja skola. KD och skribenten måste, medvetet eller omedvetet, missuppfattat detta. I mer än en tredjedel av Sveriges kommuner saknas friskolor och däribland finns Vimmerby kommun. Detta har inte Gudrun Brunegård berört i debattartikeln. Det bör vara en angelägen fråga för politiken att utforma regler så att alla barn och föräldrar har möjlighet att göra ett skolval, oavsett bostadsort. 

Friskolereformen har inte lett till den mångfald av aktörer som var målsättningen. Istället har koncernskolorna successivt ökat sina marknadsandelar på bekostnad av övriga aktörer, såväl mindre friskolor som kommunala skolor, vilket i en del fall lett till undanträngningseffekter av befintliga bra mindre friskolor samt kommunala skolor. Skolkoncernerna har valt att enbart etablera sig i större städer. Bakgrunden är naturligtvis att det är svårt att få lönsamhet för mindre skolor i landsortskommuner. 

Den kommunala skolan är skyldig att erbjuda plats för alla elever, såväl befintliga som nyinflyttade. Friskolorna kan däremot välja ett urvalssystem som innebär att du kan ställa ditt barn i kö redan när du ammar. På olika sätt har koncernskolorna, bland annat genom kösystemet, möjlighet att attrahera elever som kommer från högre socioekonomisk status. Detta har skolministern genom sitt tidigare arbete som lärare och skolledare dokumenterat. 

Koncernskolorna väljer naturligtvis etableringsort utifrån kriterier var lönsamheten förväntas bli god. Det finns misstankar om betygsinflation framfört från både borgerliga och vänsterdebattörer. Bra betyg utgör en god attraktionskraft för att en skola ska kunna attrahera barn och föräldrar. Utvecklingen mot en koncentrationen av koncernskolor är olycklig ur flera aspekter. Det bidrar till en alltmer segregerad skola och medför risk att kommuner/stat på sikt tappar greppet om skolan.

Min uppfattning är att en mer jämlik skola inte är en höger- eller vänsterfråga utan har ett brett stöd bland folket och därför tror jag att KD med flera partier gör ett misstag när man inte vill angripa avarterna i regler för friskolor. Det är inte rimligt att stora koncerner i stora skolenheter erhåller samma skolpeng som den kommunala skolan eftersom ansvaret varierar. Däremot kanske det är nödvändigt att rentav höja skolpengen för lärare/pedagoger som vill starta verksamhet på landsbygden. Det är på landsbygden – till exempel Vimmerby – alternativen saknas. 

Det är naturligtvis viktigt, som Brunegård skriver, att förbättra skolresultaten. Det åstadkommes genom bättre lärare och inte genom ökad andel koncernskolor.