Nyligen betalade staten ut elstöd till hushåll i elområde tre och fyra i de södra delarna av Sverige. Under våren kommer ytterligare stöd till elanvändare i hela landet. Elstödet är ett plåster på såren som ger tillfällig lindring, men det är ingen långsiktig lösning för att parera högre energipriser.

Samtidigt pågår en samhällsomställning för att motverka klimatförändringarna. Fossila bränslen fasas ut och allt från industriprocesser till transporter elektrifieras. Det går fort. Och det kommer krävas enorma mängder el. För att möta den ökade efterfrågan på el och nå målet om 50 procents effektivare energianvändning till 2030 behöver vi använda den el vi producerar smartare. Den gångna vintern visar att det är fullt möjligt att snabbt minska energianvändningen.

I elområde fyra där Kalmar län till största delen ingår sjönk elanvändningen med 11 procent under november till februari jämfört med föregående år, enligt statistik från Svenska kraftnät. Många experter bedömer dock att en stor del av minskningen består av beteendeförändringar som minskar komforten och inte kommer bestå över tid. Och även om beteendeförändringarna skulle bli bestående, finns stor potential att spara ytterligare energi genom mer varaktiga energieffektiviserande åtgärder.

De som gör långsiktiga förbättringar som att isolera sin byggnad får en direkt ekonomisk vinst år efter år, med bibehållen eller ökad komfort. En lägre elanvändning minskar också efterfrågan på el och bidrar därmed till ett lägre elpris för alla. Det är därför välkommet att regeringen nu föreslagit ett bidrag på upp till 60 000 kronor per hus till bland annat energieffektivisering för de 15 procent av småhusen som värms upp av direktverkande el och gas.

Men, det räcker inte. Regeringen måste skapa incitament för långsiktiga åtgärder för att minska energianvändningen i alla byggnader. Stöd behöver även riktas till ägare av flerbostadshus liksom till de 85 procent av småhusen som har andra uppvärmningskällor. Studien Grön Logik visar att samhället kan spara över 860 miljarder kronor till år 2045 genom att investera i energieffektivisering av byggnader. Det borde återspeglas i den förda politiken.

Energieffektivisering behöver vara en central pusselbit i nästa klimatpolitiska handlingsplan. Regeringen måste skapa bättre incitament för åtgärder som varaktigt minskar energianvändningen. Det borde vara självklart – energieffektivisering är det snabbaste och mest kostnadseffektiva sättet att både sänka energipriserna och nå klimatmålen.