Den slimmade sjukvården är ett högriskprojekt

Vad är mest riskabelt: fler eller färre vårdplatser? Självklart färre. Brist på disponibla vårdplatser innebär patientsäkerhetsrisker. När bristen på lediga vårdplatser leder till överbeläggningar och utlokaliseringar ökar risken för vårdskador. Att det finns vårdplatser för de människor som behöver dem är en fråga om medicinsk kvalitet och mänsklig värdighet.

"När bristen på lediga vårdplatser leder till överbeläggningar och utlokaliseringar ökar risken för vårdskador. Att det finns vårdplatser för de människor som behöver dem är en fråga om medicinsk kvalitet och mänsklig värdighet", skriver KD-debattörerna.

"När bristen på lediga vårdplatser leder till överbeläggningar och utlokaliseringar ökar risken för vårdskador. Att det finns vårdplatser för de människor som behöver dem är en fråga om medicinsk kvalitet och mänsklig värdighet", skriver KD-debattörerna.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Debatt2022-04-20 21:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Alltfler har fått upp ögonen för att den slimmade svenska sjukvården med dess låga antal vårdplatser är ett högriskprojekt. Läkarförbundet säger att Sverige har alldeles för få vårdplatser. På riksnivå säger i stort sett alla partier att vårdplatserna är för få. Inspektionen för vård och omsorg bedömer att det råder brist på tillgängliga vårdplatser i 18 av Sveriges 21 regioner. Problem med överbeläggningar och utlokaliseringar finns i samtliga.

Så man skulle kunna tro att det skulle vara enkelt att samla en majoritet även i vårt län för fler vårdplatser. Region Kalmar län har dragit ner på antalet vårdplatser från 661 år 2014 till 541,9 år 2020. Det är en minskning från 2,8 vårdplatser per 1 000 invånare till 2,2. Mer än var femte vårdplats har försvunnit på sex år.

Men när vi nyligen ställde en fråga till den S-ledda majoriteten i Region Kalmar län om detta, fick vi till svar att det inte alls är något problem. Tvärtom hävdade man från majoritetens håll att det är så farligt att ligga på sjukhus att det är bättre om vårdplatserna blir färre. Någon ambition att öppna fler vårdplatser finns det överhuvudtaget inte hos majoriteten.

Detta är något som väljarna bör vara medvetna om. På riksnivå gör både regeringen och enskilda partier utspel om fler vårdplatser. Men i regionerna där samma partier är med och styr, finns det inte ens någon vilja att skapa fler vårdplatser.

Kristdemokraterna står för en annan politik. Vi vill ha fler vårdplatser i regionen – och i hela Sverige. Vi driver samma politik regionalt som partiet står för nationellt. Den som röstar på Kristdemokraterna kan vara säker på att vi arbetar för fler vårdplatser på alla nivåer.

Och vi har redan fått genomslag. I statsbudgeten för 2022 har vi fått igenom resurser till att bygga ut fler vårdplatser för att motverka överbeläggningar, så att patientsäkerheten inte äventyras och så att arbetsmiljön för vårdpersonalen förbättras.

Detta görs genom ett särskilt öronmärkt statligt stöd som fördelas efter befolkningsstorlek i regionerna. Stödet ger bättre möjligheter för regionerna att anställa sjuksköterskor, läkare och annan vårdpersonal. Detta särskilda tillskott omfattar 425 miljoner kronor för 2022, 1 000 miljoner kronor 2023 och 1 500 miljoner kronor 2024. Fokus ligger mycket tydligt på att öka antalet vårdplatser i landet. Denna satsning är både långsiktigt hållbar och förutsägbar för regionerna.

Därutöver fick vi igenom att Sverige ska få en vårdförmedling, så att existerande vårdplatser används på bästa sätt. Det är inte acceptabelt att människor får vänta på vård trots att kapaciteten att exempelvis operera finns i en annan region.

Fler vårdplatser och bättre användande av de vårdplatser som finns – där ser vi i Kristdemokraterna två tydliga lösningar för den svenska sjukvården.

Jimmy Loord (KD)

Maud Ärlebrant (KD)

Chatrine Pålsson Ahlgren (KD)

Margreth Johansson (KD)

Nathalia Johansson (KD)

Toppkandidater i regionvalet 2022