Debatt: Kommuner i Kalmar län bör ha strategi för träbyggande

Enligt Boverket kom hela 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser år 2020 från bygg- och fastighetssektorn. I dag byggs en stor andel av nyproducerade byggnader och dess stommar i betong och stål, vilket är material som leder till stora fossila utsläpp.

Flera oberoende vetenskapliga studier har visat att det finns stora klimatfördelar med att i stället använda trä som byggmaterial. En studie från Linköpings universitet visar att ett flerbostadshus i trä har 40 procent lägre koldioxidutsläpp än ett betonghus.

Också inom EU ses en ökad användning av träprodukter som viktigt för att minska klimatpåverkan. Samma sak lyfts fram av FN:s klimatpanel IPCC. Forskning kring olika byggmaterials klimatpåverkan bygger ofta på så kallade livscykelanalyser, där man beräknar klimatpåverkan under byggnadens hela livscykel. Hur ser då träets livscykel som byggmaterial ut?

Växande träd binder koldioxid. Ju snabbare träden växer desto mer koldioxid tar de upp. När träden skördas och blir till träprodukter fortsätter dessa att binda koldioxid. När ett trähus rivs kan träet återbrukas eller användas till fossilfri bioenergi, och därmed skapa värde på nytt. Där träd har skördats för att bli byggmaterial kan nya träd planteras, som också de binder koldioxid när de växer.

Enligt SKR behöver Sveriges kommuner vara ledande i arbetet att minska utsläppen av växthusgaser. Ett sätt att göra detta är att anta en strategi för ökat träbyggande. Träbyggnadsstrategier ser olika ut för olika kommuner, men har ofta liknande syften. Ett syfte är alltid att minska byggsektorns klimatpåverkan. Därutöver motiveras många strategier av att ett ökat träbyggande skulle gynna näringslivet i kommunen. Vanliga argument är då att träbyggnation är snabbt och kostnadseffektivt samt att ett ökat träbyggande stimulerar innovation och tillväxt.

Fyra av Kalmar läns 12 kommuner har besvarat en enkät om träbyggnadsstrategier från oss på Holmen. Av de svarande är det två kommuner – Mönsterås och Västervik – som anger att de har antingen en träbyggnadsstrategi, ett politiskt beslut om att ta fram en sådan strategi eller ett annat styrdokument som innehåller mål för ökat träbyggande. De andra två svarande kommunerna – Hultsfred och Nybro – har inget av detta.

Vår förhoppning är att fler kommuner i Kalmar län tar fram strategier för att bygga mer i trä, både för klimatets skull och för utvecklingen i kommunen.