Ny statistik från Folkhälsomyndigheten visar att vuxna svenskar får allt sämre matvanor. Som en följd ökar övervikten hos i stort sett alla samhällsgrupper i Sverige, vilket i sin tur medför ökad risk för livsstilssjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer.

Den förra regeringen gav Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket i uppdrag att senast den 31 januari 2024 ge förslag till nationella mål för arbetet med en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i Sverige. Jag hoppas att målen blir ambitiösa. Men för att målen sedan också ska nås krävs konkreta politiska åtgärder som gör det lättare för människor att äta hälsosamt. Jag ser fem åtgärder som särskilt prioriterade:
 
• Producentavgift på sockersötade läskedrycker. Erfarenhet från Storbritannien visar att en producentavgift på läskedrycker med hög sockerhalt stimulerar producenter att minska sockermängden. Regeringen bör införa en producentavgift på sockersötade läskedrycker.

• Ingen moms på frukt och grönt. Åtta av tio svenskar äter för lite frukt och grönsaker, trots att dessa livsmedel ger stora hälsovinster och skyddar mot sjukdomar. Fler skulle äta mer frukt och grönt om varorna blev billigare, enligt en analys av Statskontoret. Regeringen bör därför ta bort momsen på frukt och grönt.

• Reglering av livsmedel i skolmiljöer. Skolor serverar sällan kostnadsfri frukt utanför lunchen och utbudet i skolkafeterior domineras ofta av sötsaker. Riksdagen bör skärpa kravet på näringsrika måltider i skollagen och fler kommuner bör kraftigt begränsa ohälsosam ma t i skolkafeterior.

•Mer fokus på hälsosamt ätande i skolundervisningen. Barn behöver få bättre kunskaper kring hälsosamt ätande. Regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att öka fokuset på hälsosamt ätande i kursplanen för Hem- och konsumentkunskap.

• Kostrådgivningscheckar i vården. Många människor som lever med övervikt behöver professionell hjälp. Regeringen bör ge ett riktat bidrag till regionerna så att läkare kan skriva ut kostrådgivningscheckar.

Många svenskar är medvetna om att de skulle må bättre av att äta mer hälsosamt, men det kan vara svårt att förändra sina matvanor. Politiker måste nu vidta åtgärder som hjälper människor i rätt riktning. Konsekvenserna av fortsatt politisk passivitet är för stora och allvarliga, både för individen och samhället.

Min fråga till Kalmar läns riksdagsledamöter är därför: Kommer ni att ta initiativ till kraftfulla styr- och stimulansmedel som underlättar för människor att äta mer hälsosamt?