Orättvisor i arbetslivet slår mot pensionen

Bristande arbetsmiljö, dåliga villkor, deltid och låga löner lämnar redan i dag djupa spår i pensionskuvertet för kvinnor i välfärdsyrken. Låt inte dagens nedskärningar förvärra situationen. Vi har flera förslag för mer jämlika pensioner, skriver SKPF.

Liza di Paolo-Sandberg, förbundsordförande SKPF Pensionärerna och Lena Kidsten, distriktsordförande för SKPF Kalmar konstaterar att ojämlikheterna från arbetslivet speglar av sig i lönekuvertet.

Liza di Paolo-Sandberg, förbundsordförande SKPF Pensionärerna och Lena Kidsten, distriktsordförande för SKPF Kalmar konstaterar att ojämlikheterna från arbetslivet speglar av sig i lönekuvertet.

Foto: Petra Berg, SKPF/Rebecca Forsgren Malmström

Debatt2024-05-05 12:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nyligen har nästan 187 000 personer i Kalmar län fått sitt årliga orange kuvert med besked om den allmänna pensionen. För en del är det en försäkran om trygg ekonomi på äldre dagar – men för många orsakar det stor oro. Beskedet visar nämligen svart på vitt hur ojämlikheter i arbetslivet följer med in i pensionärslivet.

Framför allt är det kvinnor i välfärdsyrken som drabbas. Bland SKPF Pensionärernas medlemmar finns de som trots över 40 års arbete i vård eller omsorg får pensioner de knappt kan leva på. Om inget görs ser det tyvärr inte bättre ut framåt.

När dagens pensionssystem infördes för omkring 25 år sedan trodde politikerna att kvinnors löner snart skulle komma i kapp männens, och ge jämställda pensioner. Men det har inte hänt. Förra året ökade lönegapet i stället. 

Nu står välfärdens anställda också mitt i en våg av nedskärningar med minskad bemanning, vikariestopp och försämrade scheman som följd. Det kan i sin tur leda till att fler blir sjukskrivna eller går ner i tid för att orka med. Detta slår mot pensionerna framöver.

Samtidigt höjs och höjs pensionsåldrarna. Ett par år extra i arbetslivet beskrivs som tipset nummer ett för att få upp pensionen med några tusenlappar. Inspektionen för socialförsäkringen har konstaterat att de höjda pensionsåldrarna förbättrat möjligheterna att välja mellan arbete och pension – men främst för högutbildade höginkomsttagare. Till exempel är snittåldern för pension bland manliga högskolelärare nu nästan 68 år, enligt Pensionsmyndigheten. Bland kvinnliga undersköterskor är den däremot cirka 65 år.

För många med viktiga men slitsamma yrken är ett längre arbetsliv inte ett alternativ i dag. Sju av tio som arbetar i förskola och äldreomsorg är oroliga över att inte orka fram till lagstadgad pensionsålder, enligt facket Kommunal.

Möjligheterna att tjäna in till en god pension är ojämlika. De pågående nedskärningarna förvärrar en redan ansträngd situation och det är främst kvinnor som tvingas stå för notan, genom utslitna kroppar och tunna pensionskuvert. Det kan vi inte acceptera. Därför tycker vi i SKPF Pensionärerna att:


• Regeringen måste utöka statsbidragen till välfärden. De sex tillfälliga miljarder som avsatts i vårbudgeten räcker inte hela vägen och gäller bara regionerna, inte kommunerna.

• Arbetsgivare måste värdera upp kvinnodominerade välfärdsyrken och förbättra såväl arbetsmiljö som villkor. 

• Riksdagens pensionsgrupp måste göra mer för att arbetslivet ska bli jämlikt och hållbart, i enlighet med en överenskommelse i gruppen 2017. Till dess måste varje höjning av pensionsåldrarna vänta. 

• Pensionsavgiften måste höjas så att arbete lönar sig även för kvinnor i välfärden. Vi förutsätter att den statliga utredning som just nu tittar på frågan landar i samma slutsats. I samband med det borde även pensionssystemets grundskydd, bland annat garantipensionen och bostadstillägget, ses över.

Detta är nödvändigt för att alla i Kalmar län ska kunna se fram emot en trygg ekonomi som pensionärer.