Visst är det spännande att ett litet ord som lagom kan skapa sådant engagemang men också sådan irritation. Frågan är, vad vill vi med EU? Och svaret på den frågan är olika beroende på partier och enskilda politiker.

För mig som KD-politiker handlar lagom om att se balansen i det vi lämnar till en europeisk nivå. Det finns delar i vårt samhälle som bäst hanteras inom EU. Men det finns definitivt också delar som inte ska till Bryssel utan som vi fattar beslut om själva privat eller i kommunen/regionen eller i Sveriges Riksdag.

Att höja svensk EU-avgift, införa en EU-skatt och att styra föräldradagarna från Bryssel är exempel på det som inte är lagom. AMS-åtgärder på EU-nivå och att flytta A-kassan till Bryssel är inte heller något som jag ser som lagom. Tvärtom. Det är i Sverige, och inte Bryssel vi ska bestämma om välfärden!

Däremot är miljösamarbete, fler handelsavtal, arbete mot terrorism och stopp för gränsöverskridande brottslighet exempel på det som hör hemma inom EU. För att klara klimatmålen behöver vi också ett samarbete som kan ge oss pålitlig grön elförsörjning och då bör vi våga se kärnkraften som en del i detta arbete. Plastavfall i våra hav är ett stigande globalt problem med katastrofala följder. Utöver en minskad plastanvändning tycker jag EU bör jobba med ett gemensamt EU-system för pantning av plastflaskor och aluminiumburkar.

EU var från början och är fortfarande i första hand ett fredsprojekt. Handel och fri rörlighet var då och är nu också en metod för att behålla freden och skapa välstånd. Och detta förutsätter respekt för mänskliga rättigheter. Dessa EU:s grundläggande syften är motivet till att vi kampanjar för ett lagom EU igen. Utnyttja din rösträtt på söndag!