Länet är ett av tre län i landet som hade en tioårig period med negativ ekonomisk utveckling efter finanskrisen 2008. Nu är vi i början coronakrisen, och måste därför samverka politiskt för att skapa bättre förutsättningar för ekonomisk återhämtning.
För att ha ett näringsliv kvar när det är dags att starta om ekonomin efter rådande kris måste vi nu rädda så många företag som möjligt. Konsekvenserna av att inte rädda företagen nu skulle kosta samhället mycket mer i form av massarbetslöshet och mänskligt lidande.
Omsättningsstödet till företag med stora intäktsbortfall som regeringen nyligen presenterade var därför absolut nödvändigt.
Sedan kan utformningen och nivån på stödet diskuteras. Kritiska röster har redan hörts och Moderaterna kommer fortsätta driva på för eventuella justeringar och anpassningar. Vi förutsätter att regeringen då är mer lyhörd och snabbfotad.
Kalmar län behöver också ett ekonomiskt rehabiliteringspaket för tiden efter den akuta krisen. Regeringen behöver satsa mer pengar här än till exempel i Stockholmsregionen för att våra hjul ska börja snurra igen.
För det första måste det skjutas till extra statliga så kallade 1:1-medel för tillväxtåtgärder i Kalmar län. Det vi ibland kallar ”Lilla Regionala Utvecklingskapitalet”. Regionen har tagit fram ett stödpaket till drabbade företag, men större regionala resurser ökar möjligheterna till anpassade åtgärder som förbättrar förutsättningarna för ekonomisk återhämtning och tillväxt. 1:1-medel fördelas årligen efter principen att regioner med stora strukturella utmaningar och behov får mer pengar än expansiva tillväxtregioner som återhämtar sig snabbare efter en ekonomisk kris. Den principen ska gälla även nu, oavsett hur högt andra regioner skriker i regeringens öra om att de har drabbats värst ekonomiskt i coronakrisens initiala skede.
För det andra behöver Kalmar län få betydligt större del av andra statliga satsningar – de som brukar kallas ”Stora Regionala Utvecklingskapitalet” och vars fördelning i landet kan hjälpa eller stjälpa den ekonomiska utvecklingen i en region.
Stora infrastruktursatsningar är ett sådant exempel. I den senaste nationella infrastrukturplanen fick Kalmar län minst pengar i landet per capita och den eftersatta infrastrukturens hämmande inverkan på länets tillväxt har påvisats gång på gång. Vi har tidigare krävt en mångmiljardsatsning på vad vi kallar Kalmar länspaketet för infrastruktur. Nu är läge för regeringen att börja snickra på ett sådant inför kommande plan, gärna toppat med en rejäl slant till bredbandsutbyggnad.
Ett annat exempel är statliga utbildningssatsningar. Kalmar län har en lägre utbildningsnivå än rikssnittet och många människor kommer behöva omskola sig och utbilda sig för en förändrad arbetsmarknad i coronakrisens spår. Tillgång till rätt kompetens är avgörande när näringslivet i länet ska takta upp igen och utvecklas vidare. En särskild statlig utbildningssatsning på vårt län skulle ge valuta för pengarna.
Om inte Kalmar län ska halka efter ytterligare i svallvågorna efter coronakrisen, så måste staten vara lyhörd för krav på ytterligare akut företagsstöd samt rikta ett betydande ekonomiskt rehabiliteringspaket direkt mot Kalmar län.