"Vi vill att de första leden i livsmedelskedjan ska få en större andel av matkronan", skriver KD-debattörerna.
Kristdemokraterna har valt en annan väg. Vi har ett omfattande reformprogram för landsbygden och jordbruket. Vi vill vända utvecklingen, och vi är tydliga med var vi ser att det finns problem idag.
Problemets kärna är den bristande lönsamheten hos den enskilde bonden. En bonde har extremt stora investeringar sett till omsättningen och är samtidigt utsatt för stora risker genom att vara beroende av vädret. Det går inte att driva ett företag under sådana förutsättningar om man inte har god lönsamhet.
Bonden får också en mycket liten del av den så kallade matkronan. 91 procent av konsumenternas totala livsmedelsutgifter hamnar i andra delar av livsmedelskedjans. Bonden får idag nio procent, vilket är en halvering jämfört med när undersökningarna började göras i mitten av 90-talet. Ska lantbrukarna ha framtidstro måste andelen öka.
En ökad andel av matkronan uppnås genom bättre betalt för de produkter man säljer men även genom att mer av konsumtionen består av inhemskt producerade råvaror, inte minst den offentliga upphandlingen. Vi vill se till att kommuner och regioner får hjälp med att utforma upphandlingsunderlag som ger mer svenskodlade produkter. Vi vill att de första leden i livsmedelskedjan ska få en större andel av matkronan.
Våra svenska bönder är idag också utsatta för hård konkurrens. Sverige har valt en väldigt långtgående politik när det gäller saker som påverkar jordbruket. Särskilt på djurskydds- men även på miljöområdet. Det drar upp kostnaderna. Samtidigt kommer det in mängder med livsmedel från Europa och övriga världen som produceras med andra förutsättningar och krav jämfört med i Sverige.
Kristdemokraterna vill undanröja krav där Sverige skiljer sig väsentligt från övriga EU. Som exempel vill vi se lättnader i kravet om betesdrift för mjölkkor då djurvälfärden går att upprätthålla på annat sätt, exempelvis genom stallens utformning och inredning. Det stora flertalet mjölkbönder som ändå kommer låta korna gå på bete får då möjlighet till samma ekonomiska ersättning som sina kollegor i andra EU-länder.
Sett i backspegeln har svenskt lantbruk egentligen inte sedan 80-talet genererat den lönsamhet som krävs för ett sunt företagande. På det stora hela fattas lönsamhet i branschen. Det har gjort att många bönder har gett upp. Andra kämpar vidare under svåra förutsättningar. Men orken är inte oändlig.
När svenska bönder lägger ner, förlorar vi alla. Den säkerhetspolitiska oro som råder nu har påmint om att Sverige som land behöver se över sin försörjningstrygghet, där självförsörjning är en viktig faktor. Det enda sättet att ha en rimlig självförsörjning i en kris- eller krigssituation är att i fredstid ha en stor produktion, både för inhemsk konsumtion och för export.
Trots krisen kommer inget regeringsalternativ till vänster att kämpa för ökad lönsamhet inom jordbruket. Vi kristdemokrater är däremot tydliga. Jordbruket behövs. Jordbruket förutsätter lönsamhet. Vi har reformerna som gör svenskt jordbruk mer lönsamt.