Lär av historien för att gå framåt!

Centerpartiet befinner sig i ett avgörande skede. Ska partiet kunna återvinna en nyckelroll mitt i det politiska landskapet? Hur kommer det sig egentligen att partiet förlorade stöd bland kärngrupperna på landsbygden – trots att partiet i sak fortfarande står för en decentralistisk politik för utveckling av hela landet?

"Hur kommer det sig egentligen att Centerpartiet förlorade stöd bland kärngrupperna på landsbygden trots att partiet i sak fortfarande står för en decentralistisk politik för utveckling av hela landet?" frågar sig debattörerna, som menar att "det är dags för en renässans för decentralismen, stärkt organisation och ett tydligare underifrånperspektiv."

"Hur kommer det sig egentligen att Centerpartiet förlorade stöd bland kärngrupperna på landsbygden trots att partiet i sak fortfarande står för en decentralistisk politik för utveckling av hela landet?" frågar sig debattörerna, som menar att "det är dags för en renässans för decentralismen, stärkt organisation och ett tydligare underifrånperspektiv."

Foto: Janerik Henriksson/TT

Debatt2023-02-01 06:20
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Centerpartiet befinner sig i ett avgörande skede. Ska partiet kunna återvinna en nyckelroll mitt i det politiska landskapet? Hur kommer det sig egentligen att partiet förlorade stöd bland kärngrupperna på landsbygden trots att partiet i sak fortfarande står för en decentralistisk politik för utveckling av hela landet?

Detta är frågor som den valanalys som ska presenteras inom kort förhoppningsvis kan ge svar på. Men först ska en ny partiledning väljas vid extrastämman den 2 februari. En ledning som får till uppgift att leda partiets nystart utifrån slutsatserna i valanalysen.

Vi menar att det finns inspiration att hämta från partiets kraftiga uppgång och breddning mellan 1950- och 1970-talen. Mellan 1956 och 1973 ökade stödet i riksdagsvalen från 9,4 procent till 25,1 procent. Stödet växte i de traditionella grupperna på landsbygden samtidigt som partiet även slog igenom som alternativ för väljarna i städerna.

Att Centerpartiet vid den här tiden var en stark folkrörelse med inte bara partiavdelningar utan även kvinnoförbunds- och ungdomsavdelningar i nästan varje socken betydde självfallet mycket. Liksom de tusentals studiecirklarna runt om i rörelsen. Men växten hade ändå inte varit möjlig utan partiets skickliga och framsynta ledning.

Partiordföranden Gunnar Hedlund och partisekreteraren Gustaf Jonnergård var ett oslagbart team. Jonnergård tänkte och skrev, Hedlund framförde budskapet på ett rakt och tydligt sätt, inte minst när tv:n slog igenom. Grunden lades för att Thorbjörn Fälldin kunde bilda regering 1976.

Redan från bildandet 1910 hade Bondeförbundet arbetat för landsbygden, för rättvisa och trygghet. Gustaf Jonnergård utgick från denna idégrund och arbetade vidare med att bredda, utveckla och formulera den egna ideologin, decentralismen. Centerpartiet blev tydligare som mittenalternativ till såväl socialistiskt statstvång som till liberalt låt-gå-system. Jonnergård försvarade marknadsekonomin, men underströk att marknaden måste omges av sociala och miljömässiga ramar för att motverka centralisering och koncentration.

Under denna tid blev Centerpartiet också landets, ja världens, första tydliga miljöparti. Decentralisering och miljöansvar, liksom trygghet och frihet, blev grundläggande begrepp för centerrörelsen. Mycket tack vare Gustaf Jonnergårds tänkande.

Samhället ser annorlunda ut på 2020-talet än på 1970-talet. Vi är ändå övertygade om inspiration kan hämtas från partiets unika framgångar under denna tid. Tillsammans med en rad kvalificerade skribenter har vi därför skrivit en biografi över Gustaf Jonnergård. Han själv och hans idéer är väl värda att lyftas fram även idag. 

Utfallet av valanalysen och valet av ny partiledning kommer att få stor betydelse för Centerpartiets framtid. Det är dags för en renässans för decentralismen, stärkt organisation och ett tydligare underifrånperspektiv. Gräv där partiet står, ute i myllan – för framtiden!

Yngve Sunesson
Håkan Larsson
Redaktörer för Gustaf Jonnergård – Sveriges ”längste” partisekreterare