LÄt inte julklappströjan bli sopor

Bara den textil som inte kan Äterbrukas eller Ätervinnas ska ses som avfall. Kommunerna i Kalmar lÀn behöver kroka arm med ideella aktörer för att lösa textilinsamlingen, skriver Lars RÄsberg frÄn bistÄndsorganisationen Human Bridge.

InvÄnarna i Kalmar lÀn konsumerar 14 kilo klÀder och textilier per person och Är. I snitt slÀngs 8 kilo textil per person och Är, trots att det mÄnga gÄnger hade kunnat Äterbrukas eller Ätervinnas. Sannolikheten Àr alltsÄ stor att Ärets julklappströja till slut hamnar i soppÄsen.

InvÄnarna i Kalmar lÀn konsumerar 14 kilo klÀder och textilier per person och Är. I snitt slÀngs 8 kilo textil per person och Är, trots att det mÄnga gÄnger hade kunnat Äterbrukas eller Ätervinnas. Sannolikheten Àr alltsÄ stor att Ärets julklappströja till slut hamnar i soppÄsen.

Foto: Ørn Borgen/NTB/TT

Debatt2023-12-23 05:30
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Konsumtionen av klÀder och textilier bidrar till stora klimatutslÀpp. InvÄnarna i Kalmar lÀn konsumerar 14 kilo klÀder och textilier per person och Är. I snitt slÀngs 8 kilo textil per person och Är, trots att det mÄnga gÄnger hade kunnat Äterbrukas eller Ätervinnas. Sannolikheten Àr alltsÄ stor att Ärets julklappströja till slut hamnar i soppÄsen.

Hantering av textil och textilavfall Àr en högaktuell frÄga. EU förhandlar om ett producentansvar för textil och frÄn 2025 krÀver EU:s avfallsdirektiv att textil samlas in separat frÄn annat avfall. Enligt regeringens förslag kommer ansvaret för insamlingen hamna pÄ kommunerna.

Det Àr efterlÀngtat att beslutsfattarna tar tag i problemet att stora mÀngder textil brÀnns upp i stÀllet för att tas tillvara. För att fÄ till en hÄllbar textilanvÀndning mÄste vi bÄde stÀlla om produktionen och ge textilierna ett lÀngre liv. Att Äterbruka klÀder och textil ger lÄngt större miljönytta jÀmfört med att Ätervinna materialet. Endast det som absolut inte gÄr att Äterbruka eller Ätervinna ska ses som avfall.

En stor utmaning med de nya kraven om separat insamling av textil kommer vara att fÄnga upp de volymer av textil som i dag lÀggs i soppÄsen. Kommunerna i Kalmar lÀn kommer dels behöva göra informationsinsatser för att uppmuntra mÀnniskor att förÀndra sina slÀngvanor, dels ta hand om större volymer textil av varierande kvalitet. Ett stort ansvar kommer ligga pÄ kommuner och kommunala avfallsbolag.

BistĂ„ndsorganisationen Human Bridge samlar in nĂ€rmare 13 000 ton klĂ€der och textil per Ă„r. Majoriteten av det som lĂ€mnas i vĂ„ra containrar Ă€r helt och rent. 80 procent av det vi samlar in anvĂ€nds igen, medan 14 procent Ă„tervinns. IntĂ€kterna frĂ„n textilinsamlingen anvĂ€nder vi för att finansiera bistĂ„nd dĂ€r sjukvĂ„rdsutrustning och sjukvĂ„rdsmaterial frĂ„n Sverige förmedlas till lĂ€nder i Afrika, Östeuropa och Mellanöstern.

Vi och andra insamlande organisationer har redan i dag fungerande system för insamling och sortering med fokus pÄ Äterbruk. Ideella aktörer Àr avgörande för att vÀrdefulla textilresurser ska tas om hand och Äterbrukas. Insamlingen möjliggör humanitÀra och sociala insatser bÄde i nÀromrÄdet och internationellt. Hur systemet utformas avgör om vi som samhÀlle vÀrnar om eller slÄr sönder de ideella organisationernas textilinsamling.

Human Bridge uppmanar kommunerna i Kalmar lÀn att kroka arm med ideella aktörer för att lösa kraven pÄ separat insamling av textil. LÄt inte julklappströjan hamna i soporna!