Ungefär hälften av skogsmarken i Sverige brukas av privata aktörer som enskilda näringsidkare. Den stora andelen av det privata brukandet har framgångsrikt lett till både lönsamhet och diversifiering. En trend som de senaste femtio åren varit uppenbar är att andelen utbor ökat, vilket leder till att skogsbrukaren inte längre alltid bor nära skogen.
Enligt statistik från Skogsstyrelsen är omkring tjugofem procent av alla skogsägare utbor. Nuvarande skattelagstiftning leder till att den skatt som ska betalas in efter de intäkter som skapas kommer att tillfalla den kommun där utbon bor istället för den kommun där skogen faktiskt planterats, vuxit och slutligen skördats.
Jag själv är uppvuxen i Högsby som är en liten kommun sett till befolkningen – men desto större till antal hektar produktiv skogsmark. Ett sätt att bättra på kommuners finansiella ställningar och samtidigt göra sig mindre beroende av kostnadsutjämningssystem skulle kunna vara att låta de värden som skapas inom kommunen eller regionen helt enkelt stannar kvar lokalt. Alltså att vi likt andra länder inför mer regionala eller rentav kommunala skattebaser, vare sig det gäller skogsproduktion eller annan typ av verksamhet. Detta är något som Centerpartiet länge velat utreda och går helt i linje med decentralisering. Skattepolitiken ska användas för att vara tillväxtskapande i hela landet.