När vi startar om samhället bör Arbetsmiljöverket införa gränsvärden och strategier, även för det moderna kontoret.
Öppna eller aktivitetsbaserade kontorslandskap har blivit svensk norm. En undersökning med 7 000 nordiska kontorsarbetare visar att över hälften av arbetare i öppna kontorslandskap upplever att de ofta blir störda. Mest störande är kollegornas småprat, menar 58 procent.
Moderna kontorslandskap ställer nya och högre krav på en välplanerad ljudmiljö. Arbetsmiljöverket har tidigare genomfört tillsyn av bland annat ljudmiljö och buller i skolor, där brister påvisades i nio av tio skolor. Tyvärr har Arbetsmiljöverkets föreskrifter inte hängt med i utvecklingen av det moderna öppna kontorslandskapet. Det finns inget fastställt gränsvärde för hur mycket störande tal som är acceptabelt på kontoret. Akustikmätningar är bara obligatoriskt om det finns en direkt hörselskaderisk.
Vi som arbetar med företagshälsa och fysisk planering av ljudmiljöer anser att Arbetsmiljöverket skyndsamt bör vidta åtgärder för att komma tillrätta med problemen.
Undersökningar visar att det genomsnittliga produktionsbortfallet för en medarbetare som upplever arbetsmiljöproblem kan motsvara upp till 12–16 timmars bortfall varje vecka. I ett Sverige där stressrelaterade sjukskrivningar har fördubblats på tio år krävs det insatser på flera fronter för att åtgärda problemet. Orsakerna till stress är många. En ofta förbisedd stressfaktor är ljudmiljön. Stressforskningsinstitutet har i en studie visat att en bra ljudmiljö bidrar till 11 procent mindre kognitiv stress och 16 procent färre upplevda störningar. Andra studier visar att störande ljud sänker prestationen med upp till 66 procent.
En bra ljudmiljö ger kontorsarbetare bättre hälsa, ökad produktivitet och ökat välbefinnande. Stressrelaterade sjukskrivningarna ökar och det förebyggande arbetsmiljöarbetet är avgörande för att få ner sjukfrånvaron. Arbetsplatser ska vara sunda och säkra.
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller ansvarar arbetsgivare för att regelbundet genomföra bullermätningar om det finns en hörselskaderisk. Inga gränsvärden finns för den långsiktiga hälsorisken som störande tal i öppna kontorslandskap faktiskt innebär. Föreskrifterna tar inte hänsyn till att även 2020-talets ljudmiljöer på kontor leder till stressrelaterade skador, med lidande för individerna och produktivitetsbortfall på lång sikt.
Arbetsmiljöverket bör lyfta blicken mot det moderna kontorets utmaningar – och utreda hur man kan införa gränsvärden för hur mycket störande tal som är acceptabelt i föreskrifterna för buller. En metod för att utvärdera vad som är acceptabel ljudutbredning i öppna kontorslandskap bör utvecklas, utöver ett gränsvärde för ljudnivå. Sveriges arbetsmiljöspecialister inom akustik och ljud är redo att bistå i utvecklandet av en sådan metod. Regelbundna mätningar måste sedan utföras, av arbetsgivarna själva eller av experter inom företagshälsan.
Vi uppmanar Arbetsmiljöverket att lyssna på dagens förändrade kontor, och att genom uppdaterade föreskrifter få arbetsmiljöspecialister att göra detsamma.