Region Kalmar län ansvarar sedan årsskiftet för den regionala utvecklingen i länet. Det är ett omfattande uppdrag med många utmaningar, men det råder politisk enighet om vilka de är och att vägen framåt är att jobba tillsammans. Vi politiker måste ”tala med en röst”, skrev regionmajoriteten i en debattartikel. Vi instämmer men oroar oss över majoritetens prioriteringar.
I den stora regionorganisationen är regionala utvecklingsförvaltningen en liten enhet. Relativt få tjänstepersoner ska göra verkstad av regionpolitiken. Det är därför lätt att tro att förvaltningen fått en lika stor budget som det gamla regionförbundet, där samma uppdrag tidigare utfördes. Så är det inte; uppdraget på 22,8 mkr överskrider budgeten majoriteten tilldelat med 7 mkr. För att ens kunna betala tjänstepersonernas löner i år måste majoriteten använda delar av regionförbundets egna kapital, som man förfogar över efter att regionförbundet lades ner. Enligt uppgift ska två tredjedelar avsättas för att täcka underfinansieringen kommande år.
Varför har det blivit så när majoriteten samtidigt skriver stora debattartiklar om vikten av att satsa på regional utveckling?
Hur turerna gick när dåvarande landstinget och länets kommuner förhandlade fram den nya organisationen är inte lätt att reda ut i efterhand. Ett kommunförbund skapades också, som får del av pengarna kommunerna tidigare betalade till regionförbundet. Det tog över intäktsbringande verksamheter efter regionförbundet. Slutsatsen blir att Anders Henriksson (S) gjorde en taskig förhandling för landstinget, och att den S-ledda regionmajoriteten inte prioriterade regional utveckling i sitt budgetarbete. M&KD-alliansen la ett förslag som hade inneburit mer pengar till regional utveckling.
Vi är bekymrade över att majoriteten satt för snäva budgetramar för verksamheten vi ansvarar för. Nu krävs det att majoriteten presenterar en plan för att balansera förvaltningens budget. Regionen behöver naturligtvis pressa kostnader, men för att inte tappa utvecklingskraft måste majoriteten prioritera regional utveckling i nästa budget.
Nyttjandet av regionförbundets kapital måste behandlas politiskt. Med strategiskt avvägda satsningar möjliggör det en rejäl ambitionshöjning. Det kan användas till ett länsgemensamt arbete med att förbättra näringslivsklimatet, för att skapa mer tillväxt och större skatteintäkter. Eller tidigareläggning av infrastrukturprojekt, och varaktigt stöd till aktörer där vi idag måste vara kreativa med olika former av projektfinansieringar.
Kapitalet från regionförbundet landar på över 30 mkr, vilket vida överstiger den totala ramen för regional utveckling. Likväl är det en droppe i havet jämfört med de gigantiska underskotten i sjukvårdsförvaltningarna. Vi är rädda att kapitalet slukas av Anders Henrikssons avgrundsdjupa budgethål om vi inte tar ett gemensamt beslut om hur det ska användas.