Mer makt till landets regioner och kommuner

Det är knappast en nyhet för någon att landets kommuner står inför tuffa ekonomiska utmaningar. Vissa kommuner har det tuffare än andra. Detta var känt långt innan coronakrisen slog till.

Debatt2020-05-20 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Framförallt kommuner med liten befolkning har redan idag svårt att kunna finansiera alla verksamheter som lagen kräver. Att befolkningen i allt fler av dessa kommuner kommer fortsätta minska och att medelåldern bland deras befolkning ökar gör det inte lättare. För att möta dessa utmaningar har regeringen nyligen presenterat en utredning om kommunernas framtid. 

Vi i Centerpartiet tycker att det är positivt med en utredning som tar ett brett grepp på kommunernas växande utmaningar. Trots effektiviseringar och ökade resurser ifrån staten behövs nu ytterligare diskussioner om vad som ska prioriteras. 

Många kommuner, särskilt landsbygd- och glesbygdskommuner, har svårt att klara välfärdsuppdraget. Det är uppenbart att reformer behövs och där är kommunutredningen är ett steg på vägen. Vi tycker att det är viktigt att värna det kommunala självstyret. Staten måste kompensera när kommunerna ges fler uppgifter, och generella statsbidrag ska vara norm. 

Vi vill att Riksdagen ställer sig bakom en statsbidragsprincip, vilken syftar till att begränsa användandet av riktade bidrag. Förslaget kommer kunna effektivisera användningen av statliga medel vilket leder till att kommunerna kan satsa på det som ger mest effekt. Staten bör, i det fortsatta arbetet, prioritera minskat regelkrångel och onödiga byråkratiska krav.

För att flytta mer makt och resurser till kommunal- och regional nivå vill vi att regionala skattebaser utreds. Vi föreslår att en utredning tillsätts som ska se över hela skatteutjämningssystemet, så att större hänsyn tas till gleshet och tillväxtfrämjande frågor. 

Centerpartiet vill inte ge skuldavskrivning till kommuner som väljer att slås samman. Kommunutredningens förslag löser inte de strukturella och grundläggande problemen. Demografiska utmaningar och urbanisering är såklart problematiska oavsett kommunernas struktur men det löser man inte genom att slå ihop kommuner. 

Ekonomiska incitament av den storlek som föreslås är ett alltför starkt påtryckningsmedel. Det sänder helt fel signaler och risken är stor att ett sådant incitament ger ett ojämlikt utfall. Kommunsammanslagningar, om de alls ska ske, måste vara frivilliga och incitamentet måste komma ur att verksamheten ska kunna bli bättre för medborgarna. 

Vi tror istället på en ökad strategisk samverkan mellan kommuner. Det är något som våra Östgötska kommuner är vana vid. Samverkan är det viktigaste för att öka kommuners drift- och utvecklingskapacitet.