Miljöpartiet kommer att kämpa för att få vara med och prioritera regionens resurser och rikta stora satsningar till barn- och ungdomspsykiatrin.  

En ständigt uppkopplad generation barn och unga lever sina liv parallellt med lika uppkopplade föräldrar. Vi miljöpartister tror att det kan vara en bra idé att samhället lyfter frågor kring närhet och gemenskap som psykiska friskfaktorer hos den egna befolkningen. Precis som fysisk aktivitet och träning också främjar vår hälsa så kan vi inte må bra i icke-självvald ensamhet. Ser vi barnens behov på samma sätt när deras och våra skärmar skymmer ansiktet timme ut och timme in? Hur kan lärare och skolpersonal få kontakt med den de tror behöver det mest när mobilen fungerar som en sköld? Som lärare och politiker i vår region frågar jag mig varje dag – hur hjälper vi bäst våra unga att må så bra de kan?

Tid att vara med familjen och kompisarna – det är en bristvara idag och många unga väljer bort samvaro. Om det är anledningen till att den psykiska ohälsan hos många ökar tvista de lärde. Lider unga av att se föräldrarnas stress? Forskning har visat att så är fallet. Här finns arbete att göra. Våra unga behöver en mer sympatisk politik för dem, deras framtid OCH deras föräldrar.

Ytterligare en aspekt lyfter SVT fram i Uppdrag granskning (220202). Man kan se att antalet diagnoser hos unga ökat med otroliga siffror. År 2008 hade 10 000 unga mellan 0 och 19 år fått en ADHD-diagnos. År 2020 var den siffran 53 000, mer än fem gånger så hög! Programmet tar upp skolan som en av orsakerna till ökningen. Läroplanen för grundskolan som kom 2011 lagstadgade bort mindre undervisningsgrupper vilket var förutsättningen för att unga med NPF (adhd och autismspektrumtillstånd är några av dessa diagnoser) skulle kunna klara av skolsituationen och lära sig något över huvud taget. 

Diagnoserna har ökat, en diagnos är ofta vägen in i liten undervisningsgrupp. OM skolan har en liten grupp vill säga. Många av länets skolor saknar de resurser som krävs för att möta den unges behov när skolan blir för svår. Det är inte alls självklart att rätt stöd sätts in i rätt tid. 

Skolan ska hjälpa alla barn, oavsett diagnos. Här finns mycket mer att göra för ungas välmående. Vi gröna vill satsa mycket på att förbättra vardagen för alla skolbarn och öka antalet vuxna i skolan rejält. Förslagsvis kan regionen satsa mer på att utbilda kuratorer, studie- och yrkesvägledare och lärarassistenter men en utbyggd lärarutbildning kan också vara ett steg i rätt riktning. Men framför allt vill vi prioritera regionens resurser och rikta stora satsningar till barn- och ungdomspsykiatrin.