Skolelever, vårdtagare inom sjukvården, äldre inom åldringsvården, barn och ungdomar på olika behandlingshem är grupper som är helt utlämnade till de måltider som serveras offentligt. Det vore dåligt för dessa människor, men också för samhället i stort, om vi politiker enbart erbjöd vegetarisk kost. 

Svensk skolmat, med kött och mjölk, mättar inte bara barnens magar utan påverkar också elevernas framtid. Studier visar att barn som fått skolmat under hela grundskolan blev längre, utbildade sig högre, går oftare på universitet och får högre livsinkomster. Effekten är särskilt stor för barn från hushåll med låga inkomster.

Men vad tycker elever och deras anhöriga om skolmaten? Enligt undersökningen "Lyssna på eleverna" (2022) säger 9 av 10 elever att bättre skolmat förbättrar skolan. Godare och mer näringsrik mat ger mer energi och bättre förutsättningar att klara av skolan. En annan undersökning visar att 7 av 10 tycker att näringsrik mat är det viktigaste för offentliga kök. 

Tvingas man till enbart vegetabilisk kost är det svårare att få i sig alla viktiga näringsämnen. Med järnrika livsmedel som blodpudding kan järnbrist minskas bland unga, något som drabbar 1 av 3 unga tjejer idag. Vegetabiliskt protein innehåller heller inte alla essentiella aminosyror vilket gör att man behöver kombinera olika proteinkällor för att få ett fullvärdigt protein. Äldre och sjuka har ofta ett utökat proteinbehov. Varierade måltider med näringsrika svenska animaliska livsmedel som kött och mejeri, tillsammans med grönsaker, baljväxter, fullkorn och frukt i säsong, ger med andra ord både elever, sjuka och äldre den näring de behöver för att både prestera och (över)leva.

Svenska växtförutsättningar skiljer sig från utomnordiska. I stora delar av Sveriges landskap kan inte en plog fåra, potatis kupas eller ärtor odlas. Markens textur och jordarnas sammansättning tillåter helt enkelt inte detta. Betande djur (köttdjur) hjälper med sina mular bonden att omvandla dessa marktypers naturliga växtproduktion till kött och genererar samtidigt öppna landskap och biodiversitet.

I skuggan av Rysslands invasionskrig i Ukraina och vår osäkra omvärld måste vi värna svensk livsmedelsförsörjning och särskilt svenskt kött. Eftersom kött, till skillnad mot växter, produceras året om fungerar det både som motor för bönderna och beredskapslager för våra invånare i händelse av kris. När vi talar om krisberedskap, självförsörjningsgrader och svensk livsmedelsproduktion är köttet således en mycket viktig del av helheten. 

För mig och Kristdemokraterna är det därför en självklarhet att statliga, regionala såväl som kommunala verksamheter serverar kött och mejeriprodukter samt frukt och grönt. Ju mer av dessa livsmedel som är svenskproducerade desto bättre för alla invånare i Sverige. 

Näringsrik mat är viktigare än politiska (vego)normer.