KRAV-bönders naturbetesmark gynnar biologisk mångfald

Jordbrukets artrika naturbetesmarker är mycket viktiga för den biologiska mångfalden. Men för att behålla sin mångfald av växter och djur måste naturbetesmarkerna fortsätta att betas. Genom att välja KRAV-certifierat kött kan alla bidra till en bevarad artrikedom, skriver Emma Rung, vd på KRAV.

"I det moderna jordbruket blir arealen naturbetesmarker allt mindre. I dag återstår mindre än två tredjedelar av de naturbetesmarker som fanns i Sverige 1950 och bara 5 procent av de som fanns i mitten på 1800-talet. Denna utveckling måste brytas", skriver Emma Rung, vd på KRAV.

"I det moderna jordbruket blir arealen naturbetesmarker allt mindre. I dag återstår mindre än två tredjedelar av de naturbetesmarker som fanns i Sverige 1950 och bara 5 procent av de som fanns i mitten på 1800-talet. Denna utveckling måste brytas", skriver Emma Rung, vd på KRAV.

Foto: Hasse Holmberg/TT

Debatt2023-06-29 05:32
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

KRAV-certifierade gårdar i Kalmar län är viktiga för att bevara naturbetesmarkerna och dess artrikedom. Under 2022 fanns naturbetesmark på 98 procent av de KRAV-certifierade gårdarna med kor och får i Kalmar län, vilket kan jämföras med 92 procent för de konventionella gårdarna i länet.

Sett till hela Sverige var andelen av alla KRAV-certifierade gårdar med kor och får som hade naturbetesmark 92 procent, medan andelen för konventionella gårdar var 78 procent.

Naturbetesmarker kan jämföras med regnskogar sett till artrikedom. I snitt har en naturbetesmark hela 40 olika växtarter per kvadratmeter. Den rika växtligheten drar i sin tur till sig insekter och andra djur, sammanbinder naturområden och underlättar för arter att förflytta sig mellan lämpliga livsmiljöer.

Artrikedomen hos naturbetesmarker är ett resultat av att markerna inte besprutas med naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel, inte gödslas, odlas eller bearbetas – och av att de betas. Utan betning växer markerna igen och artrikedomen minskar.

Men i det moderna jordbruket blir arealen naturbetesmarker allt mindre. I dag återstår mindre än två tredjedelar av de naturbetesmarker som fanns i Sverige 1950 och bara 5 procent av de som fanns i mitten på 1800-talet. Denna utveckling måste brytas.

Forskare världen över är överens om att läget för den biologiska mångfalden är allvarligt. Exempelvis är upp emot en miljon växt- och djurarter hotade av utrotning inom de närmaste årtiondena.

Samtidigt som det moderna jordbruket är ett av hoten mot den biologiska mångfalden, är matproduktionen beroende av den. Utan insekter som pollinerar grödorna, markorganismer som gör jorden bördig och fåglar och nyttoinsekter som håller skadedjur i schack, blir konsekvenserna allvarliga för den framtida livsmedelsförsörjningen.

En hög biologisk mångfald ger stabilitet och balans i naturens alla livsmiljöer. Samtidigt får jordbruket och naturen bättre motståndskraft mot torka och skyfall, som ökar i takt med klimatförändringen.

De goda nyheterna är att vi alla, både konsumenter och inköpare i Kalmar län, kan bidra till bevarandet av naturbetesmarker och till ökad biologisk mångfald genom att köpa kött från KRAV-märkta gårdar. På köpet får vi bättre djurvälfärd, bättre arbetsvillkor och en minskad klimatpåverkan från jordbruket.