Det är glädjande att så stor andel KRAV-certifierade gårdar i Kalmar län har naturbetesmarker. Under 2021 fanns naturbetesmark på 98 procent av de KRAV-certifierade gårdar med kor och får i Kalmar län. Det går att jämföra med samtliga gårdar i Kalmar län med kor och får varav 93 procent hade naturbetesmark.

Sett till hela landet var andelen av alla KRAV-certifierade gårdar med kor och får som hade naturbetesmark 93 procent, medan andelen för samtliga gårdar av samma typ var 81 procent.

När det gäller artrikedom brukar man jämföra naturbetesmarker med regnskogar. I snitt har en naturbetesmark 40 olika växtarter per kvadratmeter. Den rika växtligheten drar i sin tur till sig insekter och andra djur.

Artrikedomen är ett resultat av att markerna inte besprutas med naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel, inte gödslas, odlas eller bearbetas – och av att de betas. Forskning visar även att biologisk mångfald gynnas av ekologiska produktionsmetoder. På ekologiska gårdar finns i genomsnitt 50 procent fler arter av växter, bin och andra pollinerare än på konventionella gårdar.

Men i det moderna jordbruket blir arealen naturbetesmarker allt mindre. I dag återstår endast cirka 61 procent av de naturbetesmarker som fanns i Sverige 1950. För att behålla mångfalden av växter och djur på de naturbetesmarker som finns kvar, måste de fortsätta att betas – annars växer de igen, och då minskar artrikedomen.

Den biologiska mångfalden hotas på många sätt – det är forskarna överens om. Upp emot en miljon växt- och djurarter hotas av utrotning inom de närmaste årtiondena. Bland annat minskar antalet bin och andra pollinerare, något som får allvarliga konsekvenser för den framtida livsmedelsförsörjningen, eftersom en tredjedel av vår mat måste pollineras.

Biologisk mångfald är viktig för stabiliteten och balansen i naturens alla livsmiljöer. Den bidrar till bördiga jordar och större skördar, och ger jordbruket och naturen bättre motståndskraft vid klimatförändringars kraftiga torka och skyfall.

Genom att välja KRAV-märkt och ekologisk mat och dryck kan man, både som konsument och som inköpare för offentlig eller privat restaurang, bidra till ökad biologisk mångfald, mindre klimatpåverkan, god djurvälfärd och bättre arbetsvillkor.