Nedmonterar regeringen välfärden?

Det finns ett val regeringen gjort i sin presenterade budget. De har flera miljarder att disponera. Möjligheten att satsa på välfärden finns. Möjligheten att skära ner på välfärden för att sänka skatten, mest för rika, finns också.

Skribenterna vill se en satsning på välfärden och efterlyser större generella statsbidrag för att komma till rätta med krisen.

Skribenterna vill se en satsning på välfärden och efterlyser större generella statsbidrag för att komma till rätta med krisen.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Debatt2023-10-06 05:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Indragna statsbidrag och skenande inflation gör att skola och omsorg är i ett svårt läge. Regeringen väljer en skambudspolitik när de inte finansierar välfärden som tidigare regeringar gjort. Nu riskerar lärare att sägas upp och skolor att läggas ner runt om i landet till följd av kraftiga underskott i kommunernas budgetar för skola och omsorg. Istället väljer regeringen att sänka skatten, framför allt för höginkomsttagare.

Konsekvenserna kan bli många och omfattande. Kommuner behöver överväga större klasser och mindre personal till de mest behövande eleverna. Rekrytering av och bättre villkor för vård- och omsorgspersonal kan komma att skjutas på framtiden. Sjukvårdens närvaro på landsbygden börjar ifrågasättas när statens besparingskrav haglar. Detta kommer att medföra att fler ungdomar inte klarar av skolan. Det kommer göra det svårare att integrera nyanlända. Det kommer minska vår förmåga att ta igen de välfärdsskulder som byggdes upp under pandemin.

I trettio år har Sverige stenhårt hållit i ekonomiska principer som långsamt urholkat välfärden och det gemensamma. Vi har inte satsat på järnvägsunderhåll eller löner för vårdpersonal. Vi har låtit privata bolag använda skolpengen till sina vinster. Men den låga statsskulden bidrog i alla fall till att den förra regeringen, med stöd av Vänsterpartiet, vågade stödja kommuner och regioner under pandemin. Det gjorde att svensk offentlighet stod starkt under krisen. 

Nu är vi som sagt i en ny kris. Det enda riktiga stödet som nuvarande högerregering levererat är ett hemligt elstöd, som kom långt efter det behövdes som mest och vars effekt mycket gick till storföretag som inte behövde det. Skattesänkningarna som de nu meddelat kommer att ätas upp av framtida urholkningar av välfärden. Trots detta har vi fortfarande en låg statsskuld och all möjlighet att stärka kommunernas och regionernas ekonomi så att välfärden inte behöver lida.

Flera av länets kommuner har under detta år bett sina tjänstepersoner ta fram förslag på besparingar för att klara sina uppdrag. På vissa ställen utreds nedläggningar av skolor, på andra ställen pratar man om att flytta elever och på det tredje skjuter man stora och viktiga investeringar, bland annat i nödvändiga fastigheter, på framtiden.

(V) anser att samhället inte har råd att låta skola, vård och omsorg haverera. Vi vill se satsning på välfärden. Fler anställda inom den och fler gynnade av den. Samtidigt kan vi inte acceptera ytterligare skattelättnader för höginkomsttagarna istället för statsbidrag till länets kommuner. Vi kan inte tillåta att friskolorna och vårdbolagen ger vinstutdelning till sina aktieägare medan regionen och kommuner letar besparingar. Pengar för sjuksköterskors löner kan inte gå till konsultbolagens administration.

Det vi behöver nu är större generella statsbidrag. Måste välfärden haverera innan regeringen gör något?

Vänsterpartiet i Kalmar län:
Jonatan Wassberg, Kalmar
Lise-Lotte Bertilsson, Vimmerby
Ingmar Wahlström, Torsås
Claes Zachrison, Oskarshamn
Emma Fäste, Nybro
Lennart Johansson, Mönsterås
Kristin Ståhl, Västervik
Pelle Hellgren, Emmaboda
Maja Breife, Mörbylånga
Adam Söderberg, Borgholm
Lennart Beijer, Hultsfred
Albin Herdinius, Högsby