Samtidigt befinner sig svensk ekonomi i djup kris. Även Kalmar län har drabbats hårt av de ekonomiska konsekvenserna. Som ett industritungt län, är vi beroende av att efterfrågan hålls uppe, både lokalt och nationellt. Sedan krisen inleddes har 10 398 personer korttidspermitterats och 1 208 varslats.
Svenskt Näringsliv har i dagarna presenterat ett offensivt paket för att rädda jobben och för att Sverige efter pandemin ska vara ett land som kan möta framtiden med tillförsikt och optimism.
Arbetsförmedlingen talar om en arbetslöshet som fortsätter att stiga och en ungdomsarbetslöshet i Sverige på över 100 000 personer. Risken är att den höga arbetslösheten biter sig fast. Därför krävs åtgärder som räddar jobben och stärker konkurrenskraften.
Det kommer en tid efter den akuta krisen. Kan sunda och välfungerande verksamheter klara sig igenom detta så kommer återstarten bli så mycket enklare. Men det kommer inte att räcka. Ska svenska företag ta den ledarroll som krävs för att jobben återigen ska bli fler så behöver vi ta tag i svensk ekonomis långsiktiga utmaningar.
Svenskt Näringsliv kommer därför löpande under året presentera reformer som stärker svensk konkurrenskraft, skapar nya jobb och löser de strukturella problem som krisen gjort än mer akuta.
En del kan genomföras mer eller mindre omedelbart, annat kommer ta längre tid.
I vårt första jobbpaket som presenterades i dagarna fanns bland annat följande punkter med:
• Tryggat investeringsklimat och tydliga förutsättningar. Inga höjda skatter på jobb och företagande.
• Stärkt kunskapsekonomi med satsningar på forskning och utveckling.
• Förbättrad kompetensförsörjning genom tryggad rörlighet och arbetskraftsinvandring.
• Utbyggd digital infrastruktur för Sveriges konkurrenskraft.
• Minskade kostnader att anställa genom sänkt arbetsgivaravgift.
Vi vet vilken kraft det finns i svenska företag. Nu handlar det om att fullt ut släppa lös denna kraft och återstarta Sverige.
Då kan svenska företag fortsätta skapa välstånd och nya jobb, men också ta global ledning i klimatomställningen och i den digitalisering som fått ytterligare fart under pandemin.
Därför är vi framtidsoptimister.