Småföretagarna i Kalmar län genomgår ett ekonomiskt stålbad. Inte sedan 90-talskrisen har antalet konkurser varit så många som under 2023. Förra året rasade dessutom nyföretagandet i länet med hela 8 procent jämfört med 2022. I hela riket föll nyföretagandet med 15 procent.

Antalet nystartade företag har inte varit så lågt sedan 2014. Detta trots att var tredje svensk, 29 procent, drömmer om att bli egen företagare. Det visar den Sifo-undersökning som Visma Spcs genomför årligen. Ett av de vanligaste skälen till att inte förverkliga sin företagsdröm är att den ekonomiska tryggheten för småföretagare upplevs vara sämre än för den anställde. 

Vi som träffar tusentals småföretagare varje år vet att många av dem faller mellan stolarna eftersom trygghetssystemet i grunden är utformat för anställda med fast inkomst. Följden blir att frilansare, företagare eller de som kombinerar eget företagande och anställning riskerar att få en orimligt låg ersättning vid sjukdom eller föräldraskap. 

I dag skapas fyra av fem jobb i små och medelstora företag. Småföretagen bidrar också med var tredje skattekrona till kommunerna i länet. Fler jobb i växande företag betyder nya livschanser för individer, minskat utanförskap och i förlängningen ökade skatteintäkter; vilket i sin tur finansierar den gemensamma välfärden. 

För att stimulera fler nya företag i Kalmar län måste det vara lika tryggt att bedriva företag som att vara anställd. Därför måste regeringen stärka trygghetssystemen, så att de som skapar arbetstillfällen inte straffas när de blir arbetslösa, sjuka, får barn eller av annan anledning inte kan arbeta.

Om vi ska ta oss ur den rådande lågkonjunkturen behöver vi skapa fler jobb. Därför är det viktigt att regeringen:

• Gör systemet mer förutsägbart, så att företagare enkelt kan se vilken ersättning som de kan vänta sig.
• Gör regelverket mer transparent, för att undvika att villkoren kraftigt varierar beroende på var personer får sin inkomst ifrån.
• Minskar risken för fel i handläggningen, så att rättssäkerheten garanteras.

I Tidöavtalet har regeringen utlovat ekonomisk trygghet för den som inte kan arbeta. Om regeringen menar allvar med det löftet behöver även småföretagare omfattas av våra grundläggande trygghetssystem. En sådan reform innebär att vi samtidigt stimulerar företagande, skapar nya jobb och vänder konjunkturen i länet.