Debatt: Pandemin och klimatfrågan gör flyget högaktuellt

I det korta perspektivet har nedstängningar medfört att flygresandet i princip upphört. Samtidigt har behovet av snabba transporter av sjukvårdsutrustning, patienter, mediciner och vaccin gjort flyget oumbärligt för att begränsa effekterna av pandemin.  

Det är möjligt att vissa typer av resor kommer minska i pandemins spår. Samtidigt lär andra tillkomma när folk lämnar storstäder för ett lugnare liv på mindre orter. Oavsett lär flygets betydelse bestå, både för världens och vårt läns del. Därför måste flygets utsläpp fortsatt tas på samma allvar som utsläpp från andra sektorer. Just i hållbarhetsfrågan ligger mycket av flygets potential. Låt oss förklara!

En tågresa är inte ”grön” bara för att tåget dras av ett ellok. Tågresans klimatavtryck avgörs av elens ursprung, precis som typen av bränsle avgör flygresans påverkan. Redan dagens flygplan är tekniskt redo att flygas på fossilfria, hållbara bränslen, som minskar koldioxidutsläppet med 80 procent eller mer. Samtidigt reduceras bränsleförbrukningen och de så kallade höghöjdseffekterna. De senare är främst en faktor på flygningar över en timme.

Alternativa flygbränslen kan framställas av rester från skogs- och livsmedelsindustrin, energigrödor, sopor, ja till och med insamlad koldioxid. Strikt EU-reglering, och det sätt som svenskt skogsbruk bedrivs på, säkerställer att det inte medför avskogning eller tränger undan livsmedelsproduktion. Samtidigt utvecklas elflyg som kommer möjliggöra utsläppsfria resor mellan exempelvis Kalmar och Göteborg. För längre flygningar gör vätgasdrift sannolikt sitt intåg under 2030-talet, flyg vars enda utsläpp är vattenånga.  

Flygets målsättning är tydlig. 2030 ska inrikesflygets nettoutsläpp vara noll och 2045 ska allt flygbränsle i Sverige vara fossilfritt. Vi får i år även en reduktionsplikt som tvingar bränsleleverantörerna att minska det fossila flygbränslet. I Kalmar län vill vi dock gå snabbare fram och har redan idag landets högsta inblandning av biojetbränsle på årsbasis.  

När Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i en studie kartlade energiåtgången för ett antal resor med olika transportslag, visade studien, kanske förvånande för vissa, att på just sträckan KTH Stockholm till Kalmar city var flyget mer energieffektivt än tåget! En ständig teknikutveckling med bränsleeffektivitet som övergripande mål har gjort detta möjligt. Sammantaget innebär det att svenskarnas flygresor inte släpper ut mer idag än vid sekelskiftet, ändå reser vi ett normalår dubbelt så mycket som då.

Flyget är också det minst infrastrukturkrävande transportslaget. Medan 2,3 kilometer väg eller järnväg kan ta oss just så långt, kan Kalmar Öland Airports 2,3 kilometer bana ta oss till andra sidan jorden.  

När Kalmar kommun och Region Kalmar län valde att gå in som ägare till Kalmar Öland Airport stod man upp för ett allt grönare transportslag och för viktig infrastruktur. Beräkningar från konsultfirman WSP visar att en nedläggning av flygplatsen skulle innebära inkomstbortfall och missade skatteintäkter på drygt 24 miljarder de närmsta tjugo åren.

Utvecklingen av flygplatsen måste gå hand i hand med klimatmålen. Därför håller vi vår flygplats i omställningens framkant. Vi går före i utfasningen av fossilt flygbränsle och vi ska säkerställa en lokal ladd-infrastruktur för elflyg. I framtiden väljer vi flyget för att det är både tidseffektivt och hållbart!

Angelica Katsanidou (S), regionstyrelsens ordförande; Christer Jonsson (C), regionråd; Johan Persson (S), kommunalråd Kalmar kommun; Ingemar Einarsson (C), ordförande Kalmar Kommunbolag

Kalmar Öland Airports styrelse: Anders Andersson, ordförande; Krister Örnfjäder, vice ordförande; ledamöter: Jörgen Bödmar, Anna Hedh, Christina Davidson, Malin Sjölander, Roland Johansson, Sofie Gunnarsson; Ronny Lindberg, vd Kalmar Öland Airport