Skogen är Sveriges största exportprodukt och förra året var exportvärdet från skogen nästan 145 miljarder. Det betyder många löner till lärare, sjuksköterskor, poliser och officerare. Skogsnäringen är långsiktig. Det som planteras idag skördas av en annan generation. Den politik vi för idag kommer därför sätta spår för många årtionden framöver och de fel vi gör idag drabbar arbete som pågått lika länge.

Efter förra sommarens extrema torka och angrepp av granbarkborre var det ingen överraskning att även denna sommar skulle bli svår för många skogsägare. Därför har denna vinter stora mängder angripet timmer forslats ut för att skydda den fortfarande friska skogen. Men inte på alla ställen.

I Kalmar län har ingen skog bortforslats, eller för den delen inga andra åtgärder vidtagits, för att skydda mot nya granbarkborreangrepp i de av länsstyrelsen förvaltade områden. I grannlänen däremot, har historiskt både en aktivare förvaltning skett av naturskyddsområden, och ersättningar utbetalats till markägare som drabbats av granbarkborre från närliggande ”inte åtgärdad skog”.

Hur länsstyrelsen förvaltar sina naturskyddsområden har vi ingen avsikt att lägga oss i. Men när det inte görs, eller görs på ett sätt så att stora värden av annans egendom går till spillo då måste vi ifrågasätta agerandet. Eller bristen därav. När dessutom färsk kunskap finns på området är det omöjligt att förstå agerandet.

Låt oss säga att en fastighet, förvaltad av länsstyrelsen, är så full av vägglöss att dessa löss även sprider sig till intilliggande fastigheter. De intilliggande fastigheterna kan varken brukas eller bebos. Skulle länsstyrelsen i detta fall ha något ekonomiskt ansvar för denna skada? På samma vis menar vi att brist på agerande från Länsstyrelsen i Kalmar län drabbar grannmarkägare.

Länsstyrelsen menar att granbarkborrarna som föds i naturskyddsområden saknar reell betydelse för påverkan på intilliggande skogsfastigheter. Det är ett märkligt påstående då länsstyrelser i intilliggande län historiskt utbetalat stora ersättningar för granbarkborreangrepp från länsstyrelseförvaltade områden. Det räcker med att gå till länsstyrelsens egna rapporter med erfarenheter från stormarna Gudrun och Per för att se att så är fallet.

Även om granen inte är lika vanlig som tallen i Östra Småland så finns det skogsägare som drabbats extremt hårt av barkborreangrepp. Vi har sett exempel på naturskyddsområden där majoriteten av granskogen, tusentals kubik, är angripen och resten förmodligen kommer att dö inom kort. Samtidigt har många skogsägare med mark intill länsstyrelsens förvaltning denna vinter huggit ner sin granskog då de inte litat på att länsstyrelsen kommer att göra något för att förhindra spridning.

Skogsnäringen måste ha långsiktigt hållbara spelregler om den ska fortsätta vara Sveriges största exportinkomst. Det krävs att länsstyrelserna i hela landet kan hålla en god dialog med skogsägare, industri och andra intressen. Då kan skogsnäringen bidra till att göra Sverige till ett klimatneutralt land istället för att som idag låta skogen multna bort med negativ klimatpåverkan.