Kommundirektörer och socialchefer har lyft den ökade arbetsbelastningen och kostnaderna som riskerar att landa på kommunerna när mer vård flyttas ut från slutenvården till primärvården – och i den förlängda armen till hemsjukvården.

För att överenskommelsen ska bli giltig måste regionfullmäktige och länets tolv kommunfullmäktige godkänna den. Nu måste därför länets ledande regionpolitiker kliva fram ur skuggorna och inte bara lovprisa ”nära vård” utan också berätta hur det är tänkt att kostnaderna ska fördelas mellan regionen och kommunerna.

Även om mycket av den nära vården sedan lång tid redan bedrivs nära, i hemmet eller på särskilt boende, finns nu en oro från den kommunala sidan att alltmer och fler sjuka skickas hem från sjukhusen men att den nivå av vård som patienterna är i behov av är mer avancerad än vad kommunerna kan klara av.

För att en överenskommelse mellan regionen och länets kommuner ska falla väl ut bör omständigheterna därikring redas ut i förväg. Ska kommunerna ta över mer av den vård som de idag betalar regionen för att utföra är det rimligt att överenskommelsen innehåller en revidering av hemsjukvårdsavtalet alternativt en skatteväxling. Det ligger på C, S och V som styr regionen att stå för detta inför kommunerna. Det kan inte vara meningen med en överenskommelse om nära vård att överföra mer ansvar, arbetsuppgifter och kostnader på de redan hårt belastade kommunerna utan att de kompenseras för detta på något sätt.