I ett debattinlägg i Vimmerby Tidning skriver Jimmy Rödin, Petra Whidotti, Morgan Esping och Roger Sunesson om deras möte med en medarbetare inom hemtjänsten. De frågar också om ledarskapsutbildningen inte tillför något. Vidare framför man att man hörsammar personalen och uppmanar majoriteten att fatta beslut som gynnar de anställda och vårdtagarna.

Politiken har absolut det yttersta arbetsmiljöansvaret för de anställda inom kommunen och även det yttersta ansvaret för att den som är beviljad hjälp av hemtjänsten också får den, det är nämndens uppdrag och vår högsta prioritet. Vi i majoriteten har full förståelse för att personalen är både slutkörd efter pandemin (vilken ännu inte är över) och att de känner oro över hur nya organisationen ska bli. Men man måste skilja på vad som är politikens uppdrag och vad som är förvaltningens uppdrag. 

Vore det så att förvaltningen inte hade försökt åtgärda problemen inom hemtjänsten skulle givetvis politiken behöva agera mer aktivt. Vi törs lova att förvaltningen verkligen har försökt att lösa problemen. Man har haft samtal med HR-avdelningen inbjuden, man har tagit hjälp av Avonova och vänt och vridit på frågan – och till slut kommit fram till en lösning som man tror ska fungera och lösa de problem som funnits. 

Att ha politiker som går in och bestämmer hur förvaltningen ska organisera sig, eller vem som ska arbeta i vilket område eller inte, vore väldigt olyckligt. Politiker ska inte detaljstyra verksamheter, det har vi anställt medarbetare för att göra. Man brukar lite förenklat säga att politiken ska säga VAD man vill ha gjort, och förvaltningen bestämmer HUR man ska göra det.