Presstödet ska gynna mångfald

Mats Svegfors utreder nu hur det framtida presstödet ska utformas. I Skaraborgsbygdens Tidning (11/2 2022), så uttrycker debattörerna Roger Boström, Per Gustafsson och Axel Andrén en oro för hur det ska bli – en oro jag delar. Det är dags för tidningarna att få en större ekonomisk kostym. Nu – så snart som möjligt.

"Att öka satsningen på tidningarna ska ses som ett försvar för demokratin. Tidningarna är vitamin för demokratin", skriver debattören.

"Att öka satsningen på tidningarna ska ses som ett försvar för demokratin. Tidningarna är vitamin för demokratin", skriver debattören.

Foto: Roald, Berit

Debatt2022-02-17 07:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det nämns att de stora tidningarna kan komma att få ett större stöd på bekostnad av de små. Nej tack till sådana förslag; satsa på mångfald, något annat vore enfald.

I debattinlägget tas också upp ett förslag om att ersätta presstödet med momsfritt för tidningarna. Debattörerna är inte så positiva till det förslaget, eftersom det skulle gynna de stora tidningarna.

Jag för min del anser att det är hög tid att öka det ekonomiska stödet till tidningarna, som idag uppgår till nästan en miljard. Sedan 2014, då det var 500 miljoner, har det ökat till 900 miljoner. Ha det som grund för samhällets stöd och lägg därtill momsbefrielse för tidningarna. Det ena behöver inte utesluta det andra.

Detta ökade stöd skulle ge tidningarna möjlighet att fortsätta att vara en viktig och omfattande del av svensk folkbildning. Tidningarna med olika inriktningar, där olika åsikter får plats behövs även i framtiden. Sverige är unikt med alla våra tidningar och ska fortsätta att vara som ett smörgåsbord (som är något typiskt för vårt land). Det ska finnas något att smaka på för alla.

Mitt “tidningssmörgåsbord” består av: Svenska Dagbladet, Jönköpings-Posten, Smålands-Tidningen, Skaraborgsbygden, Inblick, Världen idag, Dagen, Tidningen SYRE och Miljömagasinet.  Det betyder så mycket i mitt liv. Livet handlar inte bara om att överleva, utan också om att leva.

undefined
"Att öka satsningen på tidningarna ska ses som ett försvar för demokratin. Tidningarna är vitamin för demokratin", skriver debattören.

Och lever gör jag genom att dagligen hålla min allmänbildningsnivå vid liv och för att växa som människa och samhällsmedborgare. Inte nog med det: jag sätter mig gärna vid min dator och skriver texter och debattartiklar, så mycket nu mina krafter räcker till.

Mina tankar går till Astrid Lindgren och Vimmerby Tidning, där hon var journalist som ung.

Hon är en av många som började sin karriär på en tidning. Jag kommer också ihåg när jag var på julmarknad med min far och vi gick förbi Systembolaget i Vimmerby. Där stod en frälsningssoldat och sa med hög röst: "Köp Stridsropet, snart kommer Jesus". Bredvid stod en kommunist, som sålde Gnistan och sa: “Köp Gnistan, snart kommer Mao”.

Folkbildningen – där tidningarna är en omistlig del – ska vara fri som en fågel. Stödjas, men inte styras. Olika insikter och åsikter ska ta plats och ska ha som mål att vi som människor växer; allt för att vi ska få ett bra Sverige och en god värld för alla. 

Att öka satsningen på tidningarna ska ses som ett försvar för demokratin. Tidningarna är vitamin för demokratin.

I dessa dagar talas mycket om att ge Försvarsmakten ökat stöd, men det räcker inte för att försvara demokratin. Vikten av att värna om och utveckla Sveriges demokrati är av största betydelse. Att utveckla en demokrati är ett långsiktigt arbete, att nedrusta den går betydligt fortare. Titta bara på hur det gick i de baltiska länderna när ryssarna tog över.  Jag vill också påminna er om den kinesiska ambassadörens våldsamma attacker mot pressen i Sverige. Det fria ordet måste skyddas och ges stöd för att vara en motvikt till onda krafter, som står för diktatur och/eller är icke-demokratiska.

Vi behöver fler tidningar och fler röster i den demokratiska debatten – inte färre.Tidningar är en del av den svenska demokratimodellen.