Regionala flygplatser – nyckel till elflyg

Med nya drivmedel som el och vätgas kommer flygrutter ritas om och öppna upp nya möjligheter för regionala flygplatser i Kalmar, som med nya jobb och tätare trafik kommer att få en viktig roll i flygets klimatomställning.

"Inom 5-7 år är det möjligt att vi kommer att se kommersiella rutter med elflyg som har en kapacitet på uppemot 40 passagerare. Med en sådan utveckling kommer de regionala flygplatserna att hamna i strålkastarljuset", menar debattören.

"Inom 5-7 år är det möjligt att vi kommer att se kommersiella rutter med elflyg som har en kapacitet på uppemot 40 passagerare. Med en sådan utveckling kommer de regionala flygplatserna att hamna i strålkastarljuset", menar debattören.

Foto: Anders Wiklund/TT

Debatt2023-10-17 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Redan om ett par år hoppas flygbranschen att de första rutterna kan trafikeras med rena elflyg. Det kommer troligen att handla om mindre plan med upp till 5 passagerare, men inom 5-7 år är det möjligt att vi kommer att se kommersiella rutter med elflyg som har en kapacitet på uppemot 40 passagerare. Det är med andra ord plan som är avsevärt mindre och med kortare räckvidd än de vi har idag.

Med en sådan utveckling kommer de regionala flygplatserna att hamna i strålkastarljuset. De små planen passar väl i mindre regionala flygplatser i glesbygd, och med elflygens kortare räckvidd kommer de i första hand användas för att länka samman städer och orter som idag varken nås av tåg eller flyg. Det är även troligt att vissa längre sträckor kommer behöva delas upp i flera kortare etapper. Detta, tillsammans med planens begränsade passagerarkapacitet, kommer att gynna de regionala flygplatserna som kommer att få tätare trafik. 

Fler ser denna utveckling. Tidigare i år publicerade det nordiska forskningsinstitutet Nordregio en rapport om elflygets förväntade effekter i Norden. Där konstaterades att elflyget skapar goda förutsättningar för tillväxt i glesbygdsområden med kortade restider och nya arbetstillfällen, inte minst på flygplatserna. 

Tidigare har debatten om de regionala flygplatsernas överlevnad reducerats till konflikten mellan regional konkurrenskraft och klimathänsyn. Ett brett genomslag för elflyg ställer den frågan i nytt ljus. Kanske är flygplatser som de i Kalmar inte bara en del av ett mer hållbart resande utan även en av förutsättningarna för att flyget på sikt ska kunna fasa ut fossila drivmedel.

I den budgetproposition som väntas klubbas i riksdagen ligger ett fördubblat stöd till den majoritet av Sveriges flygplatser som inte ligger under statliga Swedavias paraply. Om utvecklingen fortsätter i den riktning jag beskriver är detta en investering i nationell infrastruktur som snart kommer att betala sig. 

Och nej, KLM flyger inte från Kalmar idag, så det är inte därför frågan om de regionala flygplatsernas framtid engagerar mig. Däremot investerar KLM betydande summor i vårt Zero Emission Aviation Program för att påskynda övergången till mer hållbara drivmedel. Vi har genomfört flera provflygningar med elplan och räknar med att lansera vår första rutt med elflyg innan 2030. Vi gör det för att vi ser det som en nödvändighet, både för vår och planetens överlevnad. Men våra ansträngningar är inte nog för att visionerna ska bli verklighet. Vi välkomnar nytänkande och samverkan, lokalt, nationellt och internationellt. 

En grön omställning av flyget är en komplex utmaning som kräver en fungerande infrastruktur, inte minst i form av tillgången till ett väl fungerande nät av flygplatser.